Pensionsfrågan är en tydlig kvinnofråga där den politiska debatten gått varm de senaste veckorna. I förra veckan röstades äntligen regeringens ändringsbudget för höjd garantipension och höjt bostadstillägg igenom. Det var en mycket välkommen och viktig reform.

Idag har kvinnor i Sverige 74 procent av en mans pension, i snitt flera tusenlappar mindre varje månad. En stor grupp pensionärer, varav de flesta är kvinnor, har idag pensioner de inte kan leva på. Det är inte värdigt ett starkt välfärdsland som Sverige. Det här är en hjärtefråga för mig som jag har jobbat intensivt med både i mina tidigare roller inom fackföreningsrörelsen, som socialförsäkringsminister och den är definitivt prioriterad i min roll som S-kvinnors ordförande.

Lönegapet är ett av problemen, det är idag nästan 10 procent. Kvinnor har haft högre utbildning än män i flera decennier, ändå värderas deras arbetsinsatser fortfarande lägre i nästan alla yrkeskategorier. Det är förstås bisarrt och vi S-kvinnor arbetar intensivt med att uppmärksamma detta och verka för förändringar, bland annat inom nätverket #lönheladagen.

Det riktigt allvarliga resultatet av detta är pensionsgapet som är nästan 30 procent. Låt det sjunka in en stund.

Inkomstgapet är ett ännu större problem, det vill säga hur mycket pengar vi verkligen får i lönekuvertet. På grund av att kvinnor arbetar mer deltid, tar ut mer föräldraledighet och har högre sjukpenningtal är kvinnors inkomster nästan 20 procent längre än mäns. Det är en siffra som stått nästan helt still de senaste decennierna. Det är allvarligt, för det är det som ligger till grunden för våra pensioner.

Det riktigt allvarliga resultatet av detta är pensionsgapet som är nästan 30 procent. Låt det sjunka in en stund.

Lägsta nivån för svenska pensionärer har varit 8 779 kronor/månad. Med regeringens reform ökar det nu till 9 779 kronor/månad. Det innebär en förstärkt ekonomi för totalt en miljon pensionärer redan i höst. Det är en helt nödvändig reform för mer jämställda pensioner, som ger effekt direkt.

Men det finns också en rad faktorer som behöver åtgärdas på längre sikt, som orsakerna till kvinnors sämre arbetsvillkor och arbetsmiljö, sämre anställningstrygghet och stress som sliter ut kvinnor både fysiskt och psykiskt. Idag jobbar var tredje kvinna ofrivillig deltid, jämfört med var tionde man. Ännu fler kvinnor arbetar så kallad frivillig deltid, men hur frivillig är den egentligen?

Sanningen är att kvinnor ”väljer” att gå ner i deltid för att de inte orkar längre. Att kvinnor fortfarande dubbelarbetar så mycket, med huvudansvar för hem och barn, är en orsak. Kvinnor tar en majoritet av föräldradagarna, vård av sjuka barn och anhöriga. Det sänker deras livsinkomster, cementerar könsroller och sliter ut kvinnor.

Pensionssystemet behöver ses över i sin helhet och säkerställa att alla får minst 72 procent av sin lön i pension/månad.

Efter att kvinnor fått barn skjuter deras sjuktal i höjden, medan mäns inte gör det. Det säger en hel del. S-kvinnor fortsätter driva kravet på en individualiserad föräldraförsäkring, det är den enda vägen att nå ett jämställt föräldraskap och därigenom ett jämställt arbetsliv.

De senaste decennierna har kvinnors sjuktal också skenat kopplat till psykisk ohälsa och stress. Det här sänker kvinnors livsinkomster, och därigenom också pensionerna, ännu mer.

Så ja, långsiktiga lösningar är också helt avgörande.

Pensionssystemet behöver ses över i sin helhet och säkerställa att alla får minst 72 procent av sin lön i pension/månad.

Annika Strandhäll är ordförande för S-kvinnor, miljö- och klimatminister, samt återkommande inrikespolitisk krönikör i Fempers nyheter.