Alla arbetsplatser borde satsa på än mer inkluderande kultur. Jag vill påstå att det är ganska förlegat att inte göra det. Inkludering handlar om att värdera och ta vara på olika perspektiv. Inkludering handlar också om att dra nytta av varandras olikheter och respektera. Det är inte tillräckligt att endast ha en jämlik organisation om man inte förvaltar de perspektiv och den kompetens som kommer med det. För att kunna anamma en inkluderande kultur behövs mångfald.

Enligt arbetsmiljöupplysningen är innebörden av mångfald de olikheter när det gäller etnisk och kulturell bakgrund, kön, funktionsnedsättning, social tillhörighet, sexuell läggning med mera. Är man en bra sammansättning av människor med olika perspektiv är faktiskt chansen att det ökar verksamhetens trovärdighet. Det ger en mer kunskap och förståelse kring människors olika behov. Vilket i slutändan kan öka kvalitén i verksamheten. Det ger också möjligheten att genom hänsynen för varandras olikheter arbeta fram en psykologisk trygghet.

En studie från Harvarduniversitet visar nämligen att psykologisk trygghet är en avgörande faktor för att mångfald ska kunna fungera i verkligheten.  Mångfald i arbetslivet grundar sig i att ge alla lika rättigheter, lika möjligheter och att bedöma en person utifrån dennes kompetens.

Vi har gått mot en mer globaliserad värld i många år nu, vi jobbar utanför våra landsgränser och länder växer sig allt närmare varandra.  Detta innebär nya strukturer för hela samhället. Med globaliseringen skapas en större mångfald och gör också att vi är i behov av mångfald. För att kunna utveckla sin verksamhet kan det behövas nya idéer och arbetsformer. Där krävs det ett inkluderande arbetssätt. Ett arbetssätt där ens potential förvaltas samt att alla har lika tillgång till möjligheter. 

Det är inte bara verksamheten som har ett ansvar, alla anställda har ett ansvar att upprätthålla förenade värderingar och ha ett engagemang för lika rättigheter. På verksamhetsnivå krävs det att arbetet för inkludering och mångfald är organiserat och följs upp. En planering kring hur mångfaldsarbetet ska utvecklas bör också finnas.

Genom att ha ett normkritiskt förhållningssätt blir vi medvetna om vår egen omedvetenhet. Vi förstår att vårt eget synsätt är ett av flera. Vi blir också medvetna om de normer som skapar strukturer och kan då välja att göra om.

Genom att applicera ett normkritiskt förhållningssätt kan vi också skapa trygga inkluderande arbetsplatser med god arbetsmiljö.

Ksanet Habte, grundare FIORI och verksamhetsutvecklare.