Nyheter

Regeringen föreslår ny translag

#Transdemo för en ny könstillhörighetslag nu!, anordnad av RFSL och RFSL ungdom, Medborgarplatsen, Stockholm 2019.

Regeringen har lagt fram ett förslag till ny könstillhörighetslagstiftning. I förslaget föreslås att den administrativa processen för att ändra det kön som framgår av folkbokföringen skiljs från den medicinska processen. RFSL och Miljöpartiet är några av dem som väntade på förslaget, men nu är kritiska till innehållet.

Sverige har världens första – och därmed också världens äldsta – könstillhörighetslag. Därför är det nu tid för en modernisering, enligt regeringen. Samma sak anser flera andra aktörer som arbetar för hbtqi-rättigheter och också länge drivit på för att en uppdatering av lagstiftningen ska ske.

I lagrådsremissen som nu presenterats föreslår regeringen att den nuvarande lagen om fastställande av könstillhörighet ska ersättas av två nya lagar: lagen om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen och lagen om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen.

– Vi behöver en ny lagstiftning som delar in juridiskt kön och ingrepp i könsorganen i olika lagar och som utgår från individens uppfattning om sig själv, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

RFSL och RFSL Ungdom är kritiska till flera delar. Förslaget innebär bland annat att det blir enklare att ändra sitt juridiska kön. Och ändringen ska kunna ske utan väntetid och bli rättsligt styrande. Samtidigt kommer det fortsatt krävas en medicinsk prövning av könsidentiteten, hos legitimerad läkare eller psykolog. Den enskildes självidentifikation kommer alltså inte vara styrande för ändring av juridiskt kön.

– Det är välkommet att regeringen äntligen agerar. Men transpersoner kommer fortsatt behöva gå till vården för att få tillstånd att ändra sitt juridiska kön, vilket är en stor besvikelse, säger Trifa Shakely, förbundsordförande i RFSL i ett pressmeddelande.

Att ändra sitt juridiska kön blir alltså inte den enkla process som så många efterfrågat, menar RFSL.

I förslaget anges att risken för missbruk väger tyngre än att den enskilde fullt ut ska kunna få bestämma över sitt juridiska kön. Enligt RFSL visar inte erfarenheter från andra länder som infört lagstiftning baserad på självidentifikation, såsom Norge och Danmark, på missbruk i någon större omfattning. I förslaget är även åldersgränsen satt till 16 år jämfört med tidigare förslag om 12 år med målsmans tillstånd.

– Vi är inte nöjda med förslaget. Rättigheter tar lång tid att bygga upp. Vi kommer fortsätta arbetet för en lagstiftning som fullt ut utgår ifrån självidentifikation, säger Elias Fjellander, förbundsordförande i RFSL Ungdom.

Även Miljöpartiet (MP) är inne på samma linje. I en debattartikel i tidningen QX, där Ulrika Westerlund (MP), tidigare utredare om transpersoners rättigheter åt regeringen, är en av undertecknarna riktar hon, Åsa Lindhagen och Emma Hult (båda MP) kritik mot förslaget.

Enligt dem har även Miljöpartiet drivit på för att könstillhörighetslagen ska ändras, så att just självidentifikation blir grunden för det juridiska könet.

”Att självidentifikation ska ligga till grund för den juridiska könstillhörigheten föreslogs redan i utredningen om en ny könstillhörighetslag 2014 och senast i det förslag som gick ut på remiss i november. Det är också den typ av lagstiftning, vilket bland annat Norge, Danmark och Irland har, samt Argentina sedan 2012. I alla dessa länder finns naturligtvis erfarenheter att ta del av när Sverige överväger att ändra sin egen”, anser Miljöpartiet och konstaterar att det förslag som nu kommer från regeringen skiljer sig radikalt från detta.

Från regeringen understryks två viktiga utgångspunkter för lagstiftningsarbetet; att säkerställa att folkbokföringssystemet inte riskerar att missbrukas och värna respekten för rätten till självbestämmande. Argument som justitieminister Morgan Johansson även lyfte under ett samtal med RFSL under Prideveckan i Stockholm 1 till 7 augusti 2022.

Förslaget om ny könstillhörighetslag har nu alltså lämnats till lagrådet. Det utgör det sista steget innan en proposition kan läggas fram för omröstning i riksdagen.

De nya reglerna och ändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2024.

Nyheter

Bah Kuhnke arrangerar jämställdhetskonferens i Ukraina 

EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke.

I veckan arrangerar EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke  en konferens om kvinnor, fred och säkerhet i Ukraina tillsammans med ukrainska civilsamhällesorganisationer.

EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke arrangerar den kommande veckan en konferens om kvinnor, fred och säkerhet i Ukraina tillsammans med ukrainska civilsamhällesorganisationer och den gröna tankesmedjan Heinrich Böll Stiftung. Konferensen anordnas tillsammans med ukrainska kvinnor, för ukrainska kvinnor.

– Det ukrainska civilsamhället har länge larmat om det ökande våldet mot kvinnor i spåren av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Vi kan inte vänta eller titta bort från de övergrepp som Ukrainska kvinnor utsätts för i kölvattnet av kriget, säger Alice Bah Kuhnke

Bah Kuhnke reser till Ukraina tillsammans med framstående svenska experter specialiserade på mäns våld mot kvinnor, jämställdhet och utvecklingsarbete. Syftet med konferensen är att erbjuda ukrainska och svenska experter, myndigheter och civilsamhällesaktörer en plattform för kunskapsutbyte och möten. Konferensen fokuserar dels på det ökande våldet mot kvinnor i Ukraina och hur det kan bekämpas, samt på hur jämställdhetsarbetet före och under Ukrainas återuppbyggnad kan förstärkas och bidra till Ukrainas EU-tillträde.

Under två dagar med seminarier och samtal kommer cirka 100 ukrainska deltagare, som på olika sätt arbetar för jämställdhet och mot våld mot kvinnor, att diskutera hur arbetet kan utvecklas och hur samarbetet mellan Ukraina och EU kan stärkas.

Nyheter

Caroline Seger avslutar sin 18 år långa landslagskarriär

Caroline Seger tackar publiken efter segern mot Schweiz på Gamla Ullevi i slutet av oktober.

På måndagen genomförde Caroline Seger sin sista träning med fotbollslandslaget. I helgen meddelade hon att hon slutar i landslaget när den pågående landslagssamlingen är slut i och med tisdagens match mot Spanien. Under sin tid i landslaget har hon hunnit spela 240 landskamper och gjort 32 mål.

”Den sista träningen med den här hjälten. Vår tid på planen kanske tar slut men vår vänskap består. Inga ord är tillräckliga för dig och din karriär.” Så skriver Kosovare Asllani som har delat lagkaptensrollen med Seger de senaste åren.

”Grattis till en storartad karriär och tack för minnena”, skriver det europeiska fotbollförbundet Uefa på X, tidigare Twitter.

Två OS-silver. Tre EM-brons. Lagkapten Caroline Seger har i 18 år varit en nyckelspelare i det svenska fotbollslandslaget men i söndags meddelade hon att hon slutar spela för blågult. I somras blev hon trots ett utdraget skadeläge uttagen till VM-truppen och spelade i och med det sin fjortonde stora internationella turnering med landslaget.

– Landslaget har betytt allt för mig. Att representera Sverige under 18 års tid har varit en ära och något jag kommer bära med mig för resten av livet, säger Caroline Seger i en intervju på Svensk fotboll på söndagen.

Gjorde första landskampen 2005

Strax innan intervjun publicerades hade hon berättat för lagkamraterna om sitt beslut, ett beslut som inte har varit helt lätt att komma fram till. Det gångna årets skador har påverkat.

–  Det har så klart varit en process att landa i det här beslutet. Jag tror någonstans att oavsett när jag tagit det så skulle jag aldrig känt att det var 110 procent rätt, eftersom jag levt med det här under så många år, och har tillbringat mer än hälften av mitt liv tillsammans med många i landslaget, säger hon och fortsätter:

– Men jag har pratat med nära och kära, lagkamrater, och fått känna på det. Det har också varit ett år med många småskador. Så det känns som rätt tid och rätt beslut, med tanke också på att det är ett nytt år utan mästerskap som väntar, säger hon med hänvisning till att Sverige inte kommer att spela i OS i Paris nästa år, efter att ha förlorat mot Schweiz i fredags.

Seger gjorde sin första landskamp 2005, 20 år gammal. Hon har inte bara haft en betydelsefull roll på planen utan också utanför, och har hjälpt till att förbättra villkoren inom damfotbollen:

– När jag ser tillbaka på alla år som gått och hur det blivit så är jag enormt stolt över att ha varit en del av det arbetet. Förändringen av egentligen allting och hur det har växt, hur förutsättningarna har blivit bättre, och att allt det man kämpat för nu har blivit så som man själv så klart önskat att man fått ha det från första början.

Nyheter

Fixeringen vid olikhet leder till diskriminering

Sociologen Merve Tunçer vid Örebro universitet har satt turkiska migrantkvinnor i fokus.

Äldre kvinnor från Turkiet vill åldras självständigt och hälsosamt. Samtidigt vill de ha social gemenskap och nära kontakt med familj och vänner – precis som äldre i hemlandet. Det visar en ny avhandling i sociologi vid Örebro universitet som undersökt hur det är att åldras som migrantkvinna i Sverige.

I en ny doktorsavhandling i sociologi har forskaren Merve Tunçer intervjuat tjugo äldre kvinnor som har migrerat till Sverige från Turkiet. Kvinnorna, som är mellan 60 och 78 år gamla, har bott i Sverige i ungefär 40 år.

– Äldre kvinnor från icke-vita och icke-kristna förhållanden framställs ofta som okunniga, förtryckta och passiva individer som inte hör hemma i Sverige. Tvärtom visar min forskning att de står emot både förtryck från familj och grannar och samhällets exkludering, säger hon i en kommentar.

Kvinnorna rör sig ofta mellan de traditionella könsnormerna och jämställdhet. Det gäller även de som kommer från traditionella familjer med starka patriarkala normer. Det finns också ett tydligt mönster av social rörlighet. De kvinnor som kom från landsbygdsområden utan någon utbildning med sig arbetade på fabriker, som barnskötare eller lokalvårdare.

– Men flera kvinnor har läst svenska på SFI, gått yrkesutbildningar eller studerat vidare, vilket har lett till jobb som lärare, sjuksköterska eller administratör, säger Merve Tunçer.

Forskningen visar också att samhällsdebatten om kvinnor som har migrerat till Sverige borde sluta handla om hur annorlunda de är.
– Den överdrivna fixeringen vid olikhet kan bidra till uppfattningen om att migranter inte hör hemma i Sverige. Och att bli betraktad som annorlunda i ett samhälle kan medföra nackdelar och diskriminering på flera nivåer, säger Merve Tunçer.

En medelväg

Migrationen till Sverige markerar en viktig vändpunkt för kvinnorna – något som har haft bestående inverkan på deras liv och känslan av tillhörighet.
När det gäller det ideala åldrandet har kvinnorna ofta en kluven inställning. Äldre personer i Turkiet ses som sköra, ohälsosamma och beroende av andra. Ändå betraktas de som sociala eftersom de får vård och stöd från sina anhöriga.

– För dessa kvinnor är barn och barnbarn starkt kopplade till känslan av tillhörighet.

Å andra sidan ses äldre i Sverige som aktiva och självständiga, men isolerade och ensamma.
– De här kvinnorna strävar i stället efter att hitta en medelväg. De vill åldras självständigt med god hälsa samtidigt som de vill vara sociala och ha nära kontakt med sin familj och släkt, precis som äldre i Turkiet.

Men trots att de äldre kvinnorna vill åldras självständigt är de ofta skeptiska till hemtjänst och äldreboende i Sverige.
– De ser ofta dessa alternativ som en sista utväg. Därför är det viktigt att vi har en mer flexibel äldreomsorg där vi också tar hänsyn till de kulturella aspekterna, säger Merve Tunçer.