– Det är viktigt med förebyggande fritidsaktiviteter för barn och unga för att undvika utanförskap, säger Ingvar Nilsson nationalekonom och en av rapportförfattarna.

Under fyrtio år har han och beteendevetare Eva Nilsson Lundmark, som också har varit med och skrivit rapporten, arbetat med frågor som rör ungdomar och utanförskap.

Det har tittat på förebyggande arbete i relation till skolan och barn med neuropsykiatriska diagnoser, idrottsverksamhet och nu senast fritidsgårdar.

– Det är dyrt att bryta utanförskap, men billigare att jobba förebyggande, konstaterar han.

Utvecklingen går åt fel håll i utsatta områden i Sverige och lösningen är inte bara fler poliser och hårdare straff utan framförallt att fånga de här ungdomarna när de är 8, 10 och 12 år eller ännu tidigare och fortfarande kan bli hjälpta att komma tillbaka på rätt bana, menar rapportförfattarna.

Enligt beräkningar som presenteras i rapporten, som kom i början av juli, framkommer att en gängkriminell kostar samhället drygt 23 miljoner kronor under en livstid.

En öppen fritidsverksamhet som tar emot 15 000 till 20 000 personer per på kostar runt 4 miljoner kronor per år. Det innebär att om fritidsverksamheten skulle lyckas hålla en person borta från gängkriminalitet vart fjärde år så skulle den vara självfinansierad, enligt Nilsson.

Förebygga för att bryta utanförskap

För faktum är att alltför många unga hamnar i olika former av svårigheter under sin uppväxt. För en del av dem leder det till kortare och för andra till längre eller – i värsta fall – permanent utanförskap. Och det är, enligt rapportförfattarna, inget storstadsfenomen i utsatta områden, utan förekommer också på mellanstora orter och på landsbygden.

De konstaterar att många unga som är i riskzonen att hamna i utanförskap är en överrepresenterad grupp på Sveriges fritidsgårdar. Den öppna fritidsverksamheten är på så vis en viktig plats för ungas välmående, inflytande och delaktighet.

Förebyggande insatser, till exempel en fritidsgård, kommer dessutom oftast fler till gagn och är så klart inte bara avsett för dem i riskzonen. Det är positivt för samhället i stort, men framför allt för individen, menar rapportförfattarna.

Politikerna har kunskapen

Enligt Nilsson är politikerna väl medvetna om detta, men ändå görs så lite.

Tvärtom, konstateras i rapporten, skärs det idag ner på brottsförebyggande åtgärder vilket leder till att utanförskap och kriminalitet slukar ännu större resurser – vilket i sin tur leder till ännu fler nedskärningar.

– Det krävs tuffa politiska beslut. Det förebyggande arbetet kräver också beslut och samverkan mellan beslutsfattare och myndigheter som annars inte samverkar med varandra. Dessutom måste pengar flyttas åt det här hållet, säger Nilsson.

Han beskriver en utveckling som istället går i motsatt riktning med exempelvis nedläggningar av mottagningar inom barn- och ungdomspsykiatrin i redan eftersatta områden.

Oförmågan att agera tror Nilsson även har med bristande fingertoppskänsla hos beslutsfattarna.

– De kommer själv ofta från en helt annan verklighet och förstår inte fullt ut situationen, säger han.

Och fortsätter:

– Därför behövs hög kompetens bland personal som anställs på exempelvis frititsdgårdar. Det behöver inte handla om högskoleutbildning utan kompetens att arbeta i den här verkligheten.

Tillit till samhället en förutsättning

Nilsson vill understryka att kriminaliteten inte är ett aktivt livsval. Utan beskriver det som en socialisering in i kriminaliteten som på så vis blir till ett självklart livsval.

– Därför måste det förebyggande arbetet göras medvetet redan från BVC, genom förskolan och fortsatt i låg- och mellanstadiet. Alla måste vara med på det arbetet.

Varje misslyckande blir extremt kostsamt.

Ändå har den pågående valkampanjen inför riksdagsvalet karaktäriserats av en kapprustning mellan partierna kring hårdare straff.

– Att det finns en tillit till samhället är oerhört viktigt i det förebyggande arbetet. Den pågående politiska debatten med fokus på brott och straff riskerar att förstärka den redan bristande tilliten till samhället som råder i utsatta områden, säger Nilsson.