Lamporna tänds, rökmaskinerna bolmar, musiken drar igång och publiken jublar när artisten äntrar scenen, iklädd glittriga moonboots och guldig fluga. När han börjar sjunga sliras det lite på tonerna, men publiken är i extas.

– Vi vill främst att det ska vara en kul upplevelse för alla inblandade. Och det är bra för de här människorna att få den här fantastiska guldramen runt sig, och föräldrar och familj får känna sig stolta när de ser vad deras barn faktiskt kan, säger Åsa Lauer, konstnärlig ledare för deltävlingen i Halmstad.

– Och visst, alla kanske inte håller rätt ton, men det spelar ingen roll, för man ser ut som en rockstjärna, och publiken älskar det. När någon kommer ut som Mick Jagger och bara ställer sig på knä och vrålar. Det är ju askul! Andra artister kanske har någon form av gräns som inte de här personerna inte har, och det är så häftigt att få se det live, fortsätter hon.

Alla 24 kommuner som deltar i Funkisfestivalen tar ut sina bidrag på olika sätt. Några bara väljer ut någon, andra samarbetar med en kulturskola och vissa arrangerar stora deltävlingar. Halmstad har en av de största deltävlingarna och högt söktryck.

– Jag blir förvånad varje gång”, erkänner Åsa.

– Man tror lite naivt att nu känner jag alla funkisar i Halmstad, men det dyker upp nya förmågor varje år. Och det där är något man ofta hör från folk som kommer och tittar. De bara, oj, jag visste inte att det fanns så många funkisar i Halmstad, fortsätter hon.

Snabb växtvärk

Att eventet blivit så stort just i Halmstad tror Åsa beror på en kombination av en bra start och politiker som förstått Funkisfestivalens värde och vågat satsa ekonomiskt.

– Funkisfestivalen startade 2011 i Upplands Väsby och jag fick tips av en bekant som tyckte att Halmstad borde vara med. Jag bestämde mig för att åka och titta och fick med mig ordföranden för handikapprådet i Halmstad kommun, Suzanne Åkerlund från dåvarande Folkpartiet. Hon tyckte att det här var något vi skulle satsa på och fixade fram lite pengar och 2014 arrangerade jag och kollegan Oa Larsson en demo-version för 180 personer.

Bästa tipset inför demon fick Åsa av en kompis.

– Han sade att tänk på att en demo måste vara mycket bättre än slutresultatet. Gör det inte hafsigt och tro att folk fattar. Så vi slog på stort.

Åsa beskriver hur de hade green room, gjorde reklamteater åt sponsorer som de inte hade, och teatern innebar också att de som inte kunde sjunga ändå kunde vara med, vilket blev en succé.

Per Andersson vann demon med Stad i ljus, och 2015 vann han även riksfinalen i Stockholm.

– Det blev det ett jäkla ståhej. Jag kommer fortfarande ihåg drevet. Det ringde från alla möjliga nyhetskanaler, folk ville ha intervjuer, kommunfullmäktige ville tacka, det skrevs på sociala medier och Per fick så mycket blommor från okända som ville gratulera att hans boende fick börja ställa ut dem i vardagsrummet, minns Åsa Lauer.

Hon fortsätter:

– Sedan fick han även jättemycket spelningsförfrågningar och till slut bestämde vi att han bara skulle tacka ja till sånt som Tommy Körberg hade tackat ja till. Vi var tvungna att gallra, vi klarade inte av växtvärken.

Många inblandade

Sedan dess har Funkisfestivalen i Halmstad fortsatt växa med ekonomiskt stöd från kommunen och flera sponsorer. Idag arrangeras festivalen på Halmstad Arena och innan pandemin hade den en publik på 1800 personer.

– Nu börjar vi nå ut till folk som inte har personliga band till artisterna. I början var det bara familj, kompisar och folk som arbetade med målgruppen, men nu har företagen som sponsrar börjat ta dit sin personal, alltså folk som aldrig kommer i kontakt med de här människorna i vanliga fall, och de brukar tycka att det är jättehäftigt, berättar Åsa.

För att klara av ett så stort evenemang krävs mycket resurser och det är många i Halmstad som hjälper till. Man har valt att ta hjälp av existerande verksamheter med rätt kompetens i ett försök att tänka ekonomiskt.

– Vi har turistelever från gymnasiet som är värdar, teknik- och designprogrammet gör vinster till varje låt, elever från kulturskolan är bakgrundsdansare, filmelever från Sturegymnasiet filmar det som visas på skärmarna och alla som sökt men inte kommit med erbjudas att få delta i ett gemensamt sångnummer.

Även artisternas insatser tas på stort allvar och det går åt många pedagogtimmar för alla nummer ska nå sin fulla potential.

– Vi börjar med artistskola i mitten på oktober. Vi plockar ut tio finalister, övar, har sångcoachning, tränar kroppsspråk, pratar om att inta hela scenen. Sen behöver vi tid för rösträkning och då har vi bjudit in utomstående organisationer för att ge dem en chans att visa upp sig medan vi räknar. ABF rullstolsdans var med sist och det blev jättesuccé, deras kurser är helt fullbokade nu, säger Åsa.

Fått eget liv

Idag har Funkisfestivalen börjat leva sitt eget liv. Befintliga sponsorer raggar nya sponsorer eftersom de tycker att det är så kul att vara med och företag startar egna sidoprojekt, som Funkissemlan, ett samarbete mellan kommunala bostadsbolaget HFAB och Paulsssons Konditori. De säljer en semla med QR-kod på locket som både gör reklam för Funkisfestivalen i Halmstad och samlar in pengar till organisationer som jobbar med personer med funktionsvariationer.

– Det är så vi vill ha det, menar Åsa. Att så många som möjligt är med och gör vad de kan.

Under Coronaåren har Funkisfestivalen fått tänka om och i Halmstad valde man att köra digitalt med sändningar på YouTube.

– Första coronaåret spelade vi in utomhus, i -10 grader. Det var lite nervöst, skulle all utrustning klara kylan. Men det gick bra och artisterna var jätteduktiga och vi nådde ut stort. Det finns nog stora möjligheter att nå ännu fler via sociala medier,” tror Åsa.

– Se bara på Caroline Arvidsson som vann för ett par år sedan. Hon har ju många tusen följare och när vi var uppe i Stockholm på riksfinalen blev vi stoppade på stan av folk som ville ta selfies med henne.

Nu hoppas Funkisfestivalen i Halmstad på en fantastisk comeback på arenan den 10 februari 2023.

– Vi kommer nog att försöka streama till äldreboenden och platser där ungdomar samlas så att vi når även dem som av olika anledningar inte kan ta sig till Arenan, förklarar Åsa.

– Drömmen är ju att vi ska klara av både och, som riktiga Mello. Fullsatt arena och sändning i SVT med massor av tittare. Men det är en bit kvar innan vi når dit. Vi behöver bli fler kommuner som deltar för att SVT ska vilja sända.

Till de kommuner som ännu inte är med i Funkisfestivalen har Åsa ett enda tips:

– Kör! Bara kör! Det behöver inte vara i XL-format. Det kan lika gärna vara något litet och mysigt. För samhället behöver Funkisfestivalen. Vi behöver något som är rejält kul, och som dessutom lyfter fram en ödmjukhet inför vad som är viktigt i livet. Man får perspektiv på vad man själv har, vad man kan, hur fri man är. Alla borde gå på Funkisfestivalen någon gång i livet.

BAKGRUND/Funkisfestivalen

Funkisfestivalen arrangeras av organisationen Funkisglädje. Det kostar 50 000 kr för en kommun att vara med i Funkisglädje. Idag är 24 kommuner medlemmar, de flesta i Stockholmsområdet. För att vara med i Funkisfestivalen måste man ha fyllt 15 år och gå under LSS, Lagen som Stöd och Service till vissa funktionshindrade.

Samverkanspartners till Funkisfestivalen i Halmstad: Sturegymnasiet, Kattegattsgymnasiet, Kommunikationsavdelningen, Patrikhills, Citygruppen, Växtverket, Kulturskolan, Variabeln, HFAB, Länsförsäkringar, Rättighetscentrum Halland, Svenska kyrkan, Maxi Högskolan, Paulssons konditori, Studio, Stena recycling, UF Halland