Det är första gången vi har en kvinna som statsminister i Sverige och därmed också första gången en kvinna går till val i den rollen. Det är också fler kvinnor på partiledarposterna, fler på vänster sida än på höger sida i politiken, än det brukar vara.

Det råder också historiskt stora skillnader i könsrepresentation både hos partierna och väljarna.

– Högerpartierna domineras av män och vänstersidan av kvinnor, både när det gäller ledare och riksdagslistor, säger Lena Wängnerud professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, och konstaterar att det rör sig om unikt stora skillnader i könsrepresentation i årets val.

Samtidigt visar forskning att kvinnor och män röstar olika och att den trenden förstärks år för år.

I år finns det dessutom en extremt tydlig könsdimension i valdebatten. Brottsbekämpning, kriminalitet och bränsle- och elpriser är så kallade ”hårda frågor” som tenderar att appellera till manliga väljare.

– Kvinnor prioriterar välfärd, omsorg och klimat. Trots en pandemi som knappt är förbi, är frågorna i princip osynliga, konstaterar Lena Wängnerud.

Men det är inte bara kvinnor som sätter sjukvården högst upp när de får frågan om vilken deras viktigaste politiska fråga är. Det gör en majoritet av väljarna.

Sjukvård och välfärdsfrågor är överlag alltså väljarnas viktigaste frågor, vilket bekräftas av väljarundersökningar både från i år och tidigare år. Trots det och trots att coronapandemin är så nära inpå i tid har det i princip varit en icke-fråga i valet.

– Det är lite förvånande att högern inte ser en potential i att locka fler kvinnor genom att prata om välfärden, säger Lena Wängnerud.

Onsdagen 31 augusti 2022 presenteras uppgifter från SOM-institutet som visar att väljarna för första gången någonsin anser att frågan om lag och ordning är den viktigaste valfrågan.

Läs även:

2022-02-17 | Välfärden – en trolig valfråga