På mindre än två månader har Kollektiv sorg, en fristående kampanj som drivs genom Amnestys globala projekt Digital disruptors, nästan nått sitt mål om 30 000 namnunderskrifter.

Sakariya Hirsi och Josef Farhan, författarna till Kollektiv sorg – ett öppet brev mot gatuvåldet, är noga med att skriva i texten att de själva lever och har växt upp i den verklighet de beskriver. Båda två är från Järvaområdet och har vänner som vittnat om den förödelse som gatuvåldet har fört med sig.

”Det vi förlorar är vår framtid. Vi förlorar unga vuxna som kunde räddats ifall hjälp hade funnits tillgängligt. Ifall hjälp hade satts in i tid.”

I brevet ställer de bland annat frågan – när är det dags för media och politiker att sluta normalisera gatuvåldet? Och menar att samhällsdebatten tenderar att ”fokusera på individen och glömmer bort de systematiska problem som finns i vårt samhälle”.

Enligt opinionsmätningar från augusti, ligger lag och ordning på andra plats bland väljarnas viktigaste frågor. Något som också synts i media och i politiken.

Det är framförallt på sociala medier som Kollektiv sorg-kampanjen har fått störst spridning. Där har kampanjen bland annat delat information kring partiernas kriminalpolitik inför valet, arrangerat spoken word-framträdanden och samtal om kollektivt trauma på musikfestivalen Way out west i Göteborg.

De mest rörande sociala medieinläggen är vittnesmålen från familjemedlemmar och vänner till de som gått bort.

Kampanjen pågår fram till 30 september 2022.