I genomsnitt 15 kvinnor om året mördas av sin man eller partner. Allt tyder på att det kommer bli betydligt fler i år. Redan i juni var antalet bekräftade eller misstänkta fall tolv stycken.

Mäns våld mot kvinnor är ett av Sveriges, och världens, största säkerhetsproblem. De flesta känner i dag till att mordet ofta har föregåtts av en lång normaliseringsprocess där våldet eskalerar och att någon i omgivningen har känt till att det förekommer våld.

När Socialstyrelsen i vintras granskade dödligt våld mot närstående såg de stora brister från samhällets sida. Vården frågar inte patienter om de har blivit utsatta för våld, polisen uppmuntrar inte offer att anmäla och samlar inte in stödbevisning eller genomför förhör. Socialtjänsten hjälper inte våldsutsatta kvinnor att hitta ett nytt boende, trots att de är ombedda.

”Inom ett år efter att frågan om bostad diskuterats eller att våldet blivit känt av socialtjänsten hade brottsoffren dödats. I samtliga fall hade mordet skett i brottsoffrets hem”, står det bland annat i rapporten.

Det är inte acceptabelt. Om myndigheter och andra samhällsaktörer hade agerat annorlunda skulle kvinnorna kunna ha varit i livet.

Feministiskt initiativ vill därför att alla kommuner inför bostadsgaranti för våldsutsatta och att vårdpersonal alltid ska screena patienter för våldsutsatthet. Förslagen har redan röstats igenom i flera kommuner, och är en viktig del av de skyddsåtgärder som krävs för att förhindra att fler kvinnor mördas.

Vi vill även att Islandsmodellen införs i hela Sverige. Enligt den ska polisen inom 24 timmar säkra bevis samt hålla filmade förhör vid misstanke om våld i nära relation. Polisen på Island ger den misstänkte kontaktförbud och avlägsnar honom från hemmet för att skydda den utsatta. Det medger inte svensk lag. Fi vill att lagen ändras så det kan göras även här. 

Hanteringen av dessa våldsbrott måste också ske snabbare, vilket kräver utökad kunskap om våld i nära relationer inom både polis och rättsväsende.  Det kan i dag ta flera år innan anmälningar går till domstol, vilket ofta innebär att förövaren under tiden kan fortsätta utöva våld. I värsta fall slutar det med ännu en mördad kvinna.

Även de som överlever misshandel och våld utsätts för ett svårt trauma. Dessutom drabbas de ofta av ett mångårigt ”eftervåld”, där förövaren fortsätter sitt maktutövande genom att bland annat förhala bodelningsprocesser och försvåra vårdnadstvister. De förlorar vänner, familj, arbete, skola och fritidsintressen – kontakten måste brytas med alla för att inte riskera att förövarna hittar dem. Ändå går den risken inte att utesluta. Tyvärr finns det många exempel där myndigheter råkat avslöja våldsoffrens nya vistelseort eller andra uppgifter för förövaren.

2021 infördes Barnfridsbrottslagen i Sverige. Den innebär att ett barn som bevittnar ett våldsbrott och är närstående till både förövaren och offret självt räknas som ett brottsoffer med rätt till målsägandebiträde.
Den lagen måste sättas framför umgängesrätten för en förövare. Tyvärr tvingas många barn ändå till umgänge med sina förövare, vilket bryter mot barnkonventionen och nekar både barn och förälder möjlighet till att på riktigt bli fria från våldet.

Det är ett misslyckande för samhället att de som utsätts för våld tvingas lämna allt bakom sig medan förövarna kan stanna kvar. Det borde vara tvärtom.

Feministiskt initiativ vill att de som misstänks för våld mot en nuvarande eller tidigare partner eller andra familjemedlemmar ska förflyttas från kommunen, medan de som utsätts ska kunna bo kvar. Om de inte vill bo kvar på grund av traumatiska upplevelser ska det vara samhällets ansvar att ordna en ny bostad åt dem.

Den misstänkte ska förbjudas att befinna sig inom ett visst avstånd från hemmet och förses med fotboja som larmar om han passerar gränsen. Överträdelse av kontaktförbud ska alltid leda till fängelsestraff.

Många utsatta vittnar om den ständiga rädslan för att bli hittad och att aldrig kunna slappna av eller lita på andra människor. Att leva med skyddad identitet gör det även svårt att etablera nya relationer, särskilt för barnen. Allt måste analyseras ur ett säkerhetsperspektiv för att kunna avgöra om barnen kan följa med på skolans utflykter eller gå hem till kompisar.

Fi vill att kontaktförbud ska fortsätta gälla även efter ett avtjänat fängelsestraff, så att de våldsutsattas liv inte än en gång ska hotas genom att deras förövare helt plötsligt dyker upp utanför dörren.

Alla ska kunna leva utan rädsla och det är samhällets ansvar att säkerställa ett fungerande stödsystem. Det är stor skillnad mellan att ”leva”, och att ”överleva”.

Att flytta på förövaren istället för den våldsutsatta är ett radikalt förslag för att våldsutsatta kvinnor och deras barn ska kunna återfå sin frihet och möjlighet att leva fullvärdiga liv. 

Teysir Subhi, partiledare samt toppkandidat till riksdagen och Göteborgs kommunfullmäktige, Feministiskt initiativ