Enligt Skogsstyrelsen arbetar runt 28 000 personer i skogsindustrin, som omfattar bland annat produktion av massa, papper, biobränsle och sågverk. 89 procent av dem är män.

En nationell rapport visar att två av fem kvinnor med högre utbildning i skogsindustrin har upplevt kränkningar, trakasserier eller diskriminering på sin arbetsplats. På chefsnivå är situationen värre – där har tre av fem kvinnor känt sig utsatta.

Rapporten som bygger på en enkätenundersökning riktade sig till kvinnor med en högre utbildning inom skog och män som har motsvarande utbildning, ålder och examensår, för att titta på villkoren för dessa personer i deras yrke.

Inte mycket har förändrats

Jämfört med tidigare undersökning från 2011 är kvinnors utsatthet av könsdiskriminering och kränkningar fortfaranden ett stort problem som inte har förändrats.

Kvinnor har generellt en högre utsatthet med hänseende till hur ofta det sker och olika former av utsatthet.

I undersökningen stod ”normer och kultur”, alltså vad som tillåts, uppmuntras och soppas under mattan på en arbetsplats, ut som den del som upplevdes som mest ojämställd inom sektorn. Vilket, enligt rapporten, tyder på att jämställdhetsarbetet inte fått genomslag trots insatser och tydliga skyldigheter för arbetsgivaren att arbeta för förbättring.

Mest utsatta är kvinnor i lägre chefspositioner. 60 procent av dem har angett att de någon gång blivit negativt särbehandlade eller diskriminerade på grund av sitt kön.

Runt 40 procent av kvinnorna har erfarenhet av diskriminering i anslutning till lönesättning, arvoden, löneförmåner eller uttrycker utanförskap på arbetsplatsen.

Likt den tidigare studien framkommer att män i högre utsträckning har tidigare erfarenhet av skogen, genom att till exempel släkten har ägt skog eller genom arbete. Detta medan kvinnor söker sig till skogsarbete på grund av ett intresse för hållbarhet och miljö.

#slutavverkat

Skogssektorns metoo-upprop #slutavverkat 2017 synliggjorde kvinnors utsatthet på arbetsplatsen.

Flera hundra berättelser om sexuella trakasserier, övergrepp och tystnadskulturer som fortfarande går att läsa på sociala medier, ger en mörk bild av en arbetsplats där var tionde person är kvinna.

”En kväll tidigt under utbildningen var en stor del av klassen ute tillsammans. Innan vi alla ska gå hem, tar en av killarna i min klass mig åt sidan och försöker övertala mig att följa med en av de andra killarna hem eftersom “han vill det så gärna”.

I sammanband med #metoo skrev 16 kvinnliga jägmästarstudenter ett öppet brev till Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och skogsnäringen för att vittna om den sexism och de trakasserier de upplevt under sin utbildning.

”Under ett arbetstillfälle inom kåren var jag ensam i ett rum med en manlig student. Plötsligt kom han upp bakifrån och tryckte sin kropp mot mig samtidigt som han höll fast mig. Jag upprepade ett flertal gånger att han skulle släppa taget innan han tillslut gjorde det. Situationen var väldigt obehaglig.”

Som fortsättning på upproret skapades NYKS, Nätverket för yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen, med syfte att skapa mer inflytande för kvinnor och icke-binära personer.

FAKTA/ Första rapporten

2011 lanserade regeringen den nationella strategin Konkurrenskraft kräver jämställdhet – jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn. En mansdominerad industri skulle göra något åt ojämställda normer, kulturer och strukturer.

Samma år kom en underlagsrapport baserad på en nationell enkät av utbildade kvinnor och män i skogssektorn som visade på en tydlig könsbaserad segregering i branschen och att utbildade kvinnor i högre utsträckning valde att lämna sektorn.

Det framkom också att rekryteringsprocesser, skogsutbildningar och arbetsmiljön i skogsarbetsorganisationerna var särskilt problematiska.