Står sig resultatet kommer Meloni att få bilda regering tillsammans med tidigare inrikesministern Matteo Salvinis främlingsfientliga parti Lega och Silvio Berlusconis liberalkonservativa Forza Italia.

Det socialdemokratiska Demokratiska partiet lett av den tidigare premiärministern Enrico Letta blev det största oppositionspartiet på vänstersidan. Antietablissemangspartiet Femstjärnerörelsen (M5S) ledd av den före detta premiärministern Giuseppe Conte ser, trots en rapporterad stark valspurt, ut att hamna långt efter. Partiet blev största parti efter valet 2018.

Som det ser ut nu kommer partierna i ytterhögeralliansen få egen majoritet i deputeradekammaren, underhuset i det tvådelade italienska parlamentet. De kan få majoritet även i senaten, men det resultatet fastställs längre fram i rösträkningen.

Nytt för i år är att antalet platser i deputeradekammaren kraftigt har reducerats från 630 till 400 platser. I senaten, överhuset, har antalet platser dragits ned från 315 till 200.

Många väljare var osäkra in i det sista. Närmare 40 procent hade veckan innan valet, enligt opinionsundersökningarna, ännu inte bestämt sig för vem de skulle rösta på.

Lågt förtroende för politiken

Valdeltagandet är lågt. Av de 51 miljoner italienare som är röstberättigade ser det ut som att runt 65 procent har nyttjat sin rösträtt, vilket kan jämföras med 72,9 procent i parlamentsvalet 2018. Om siffran står sig är det den lägsta siffran sedan 1948 då landet fick ett parlamentariskt styrelseskick.

Lägst valdeltagande är det i de södra regionerna av landet. Och här fördjupas klyftan mellan det rikare norra Italien och den fattigare södra delen av landet.

2,6 miljoner unga italienare röstade för första gången. 4,7 miljoner italienare bosatta utomlands deltog i årets val, vilket är den högsta siffran i Europa.

Ordinarie parlamentsval skulle egentligen ha hållits först nästa år, men det utlystes nyval efter att stödet för Mario Draghis regeringskoalition bröt samman.

Stora utmaningar för ny regering

Nu väntar en tid av regeringsförhandlingar. Och det kan bli svåra sådana. En ny regering kan inte förväntas vara på plats förrän tidigast i slutet av oktober.

Draghi kommer leda en övergångsregering tills den nya regeringen är på plats.

Det är många frågor som brådskar. Inte minst gas- och energikrisen, tidsfrister i hanteringen av det rekordstora EU-pandemistödet och Ukrainakriget.

Dessutom är reformutrymmet mycket begränsat, eftersom landet är i ekonomisk kris och redan har en av de största statsskulderna i EU. Så det är högst osäkert hur den nya regeringen ska klara att leverera sina vallöften.

Salvini vill se ett snabbt krispaket till företag och medborgare i Italien. För att kunna få igenom ett sådant behövs ytterligare skuldbörda läggas på landet.

Salvini är också kritisk mot sanktionerna mot Ryssland medan Meloni har hållit en lägre profil och menar att det inte är rätt läge för Italien att bli isolerade i Europa. Berlusconi har i sin tur haft svårt att inte försvara sin vän Vladmir Putins krig i Ukraina, vilket fått honom i blåsväder både i och utanför landet.

Men nu firar Giorgia Meloni och ytterhögerregeringens anhängare segern medan en annan stor grupp italienare, som inte röstade på henne, oroar sig över i vilken riktning den nationalistiska, värdekonservativa och postfascistiska ledaren ska föra landet.

Läs även:

2022-09-05 | Nationalisten Giorgia Meloni kan bli Italiens nästa premiärminister

2022-01-14 | Oklart in i det sista om Italiens nästa president