”Kampen för kvinnors rättigheter och friheter, i alla dess former och uttryck, oavsett om det pågår långt borta eller här hemma, handlar om liv och död. Det vet vi sen länge. Mahsa är inte den enda som dödats för att hon ville vara och leva i frihet. Och hon kommer tyvärr inte att vara den sista. Vi måste bli många många fler som gör mer och vägrar acceptera förtrycket. ” Alice Bah Kuhnke i månadens krönika.
I Iran brinner gatorna av ilska och protester mot det våld som ledde till Mahsa Aminis död. Detta efter att Jina, vilket är hennes egentliga kurdiska namn, frihetsberövats och sedan misshandlats till döds av så kallade ”moralpoliser”, för att hennes hår syntes utanför slöjan hon bar.
Protesterna, som började i Irans kurdiska områden har snabbt spridit sig över hela landet. Med livet som insats har modiga kvinnor och män gått ut på gatorna och på sociala medier och öppet visat sin avsky mot regimens politik. En politik som innebär att kvinnor som väljer att inte bära slöja, eller inte bär slöjan “korrekt” enligt den så kallade moralpolisen, riskerar fängelse, tortyr, piskrapp och i värsta fall döden. Kvinnor kan inte heller studera eller resa utan deras makes godkännande, och människorättsförsvarare har under decennier levt med konstanta hot, fängslanden och tortyr.
Men nu har bägaren runnit över. Bilder och filmer på kvinnor som klipper sitt hår och eldar upp slöjor, skanderandes “vi ska kämpa, vi kommer att dö, men vi kommer ta tillbaka Iran“ har spridit sig som en löpeld över hela världen. Och vi som omvärld kan inte längre titta bort.
Vi som är allierade måste göra vad vi kan, på alla nivåer, för att bidra till den kamp som redan skördat alldeles för många liv.
Regimen inser kraften bakom dessa protester. Som ett auktoritärt, icke-demokratiskt land, har de bemött protesterna med dödligt våld, sanktionerat av staten. Hittills uppskattas över 130 personer ha dödats och mer än 1200 personer har fängslats. Regimen har även stängt ner internet för att förhindra organisering av protesterna och att information läcker ut till omvärlden. Därför är det nu viktigare än någonsin att vi lyfter frihetskämparnas röster och agerar kraftigt för att skydda och stötta den massiva frihetsrörelse som just nu mobiliserar i Iran.
Vi Miljöpartister i Europaparlamentets gröna grupp har gått ihop för att få EU att sätta press på regimen i Iran att omedelbart stoppa det statlig sanktionerade våldet mot den egna befolkningen, och släppa alla de som arresterats i samband med protesterna. Vidare måste EU, och alla medlemsstater, stötta de människorättskämpar som just nu riskerar fängelse eller värre, genom bistånd och i de fall det behövs, akut visum för att kunna fly. EU kan även bidra till att upprätta internetuppkoppling och andra kommunikationsmedel, för att motverka att information hålls gisslan av de lokala nedstängningarna av internet.
Vi som är allierade måste göra vad vi kan, på alla nivåer, för att bidra till den kamp som redan skördat alldeles för många liv.
Kampen för kvinnors rättigheter och friheter, i alla dess former och uttryck, oavsett om det pågår långt borta eller här hemma, handlar om liv och död. Det vet vi sen länge. Masha är inte den enda som dödats för att hon ville vara och leva i frihet. Och hon kommer tyvärr inte att vara den sista. Vi måste bli många många fler som gör mer och vägrar acceptera förtrycket.
För mig är en sak säker: Jag kommer aldrig någonsin att acceptera kvinnoförtrycket, oavsett om det sker i Iran eller någon annanstans i världen.
Alice Bah Kuhnke, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna.
