IKFF välkomnar att representanter från civilsamhället i Ukraina, Belarus och Ryssland tillsammans får Nobels fredspris.
– Det belyser att det finns människor i alla dessa länder som arbetar mot samma mål, säger förbundets generalsekreterare Malin Nilsson.
2022 års fredspris tilldelas människorättsadvokaten Ales Bialiatski från Belarus och grundare av människorättsorganisationen Viasna och den ryska människorättsorganisationen Memorial samt den ukrainska människorättsorganisationen Center for Civil Liberties.
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF, välkomnar kommitténs beslut, särskilt valet att uppmärksamma civilsamhället.
— Civilsamhället är avgörande för en demokratisk och fredlig utveckling. Priset visar den farliga situation som civilsamhället verkar inom, där personer som arbetar för fred och demokratiska rättigheter fängslas och organisationer stängs ner när de behövs som mest. Det speglar förhållandet för civilsamhället i världen idag med ett minskat demokratiskt utrymme och en utveckling i mer auktoritär riktning, en utveckling som vi måste arbeta aktivt för att vända, säger Malin Nilsson, generalsekreterare för IKFF.
— Priset ger mer synlighet till pristagarna och det arbete de bedriver vilket ökar pressen på regimerna i Ryssland och Belarus, men det kan också ge hopp och ny energi för andra som arbetar i civilsamhället i de tre länderna men även globalt. Det är väldigt viktigt då alla krafter behövs.
IKFF ser även positivt att priset ges till representanter från civilsamhället i Ukraina, Belarus och Ryssland tillsammans. Det belyser att det finns människor i alla dessa länder som arbetar mot samma mål.
— Nobelkommittén väljer att lyfta två civilsamhällesorganisationer som arbetar för fred mitt under brinnande krig. Det visar att det går att fortsätta att arbeta för fred under pågående krig, och att det är helt avgörande för att freden ska kunna komma åter. Fred byggs genom att människor organiserar sig överallt och över gränser för att skapa motstånd mot krig och förtryck, säger Malin Nilsson.
– Mer välkommet än någonsin är det att kommittén lyfter vikten av anti-militarism, när nästan hela världen går i motsatt riktning med ökade militära utgifter, upprustning och ökade spänningar.
— Militarismen är ett hot mot fred och det demokratiska samhället. Ett tecken på att samhällen militariseras är att röster som ifrågasätter utvecklingen förminskas, förlöjligas eller osynliggörs, för att i de yttersta fallen tystas helt, säger Malin Nilsson.
