För fem år sedan svepte #metoovågen över Sverige. Sedan dess har många handlingsplaner tagits fram och föreläsningar hållits kring sexuella trakasserier på arbetsplatser runtom i landet. Men det har inte lett till några egentliga attitydförändringar och kvinnor är i stort sett lika utsatta som tidigare. Det framkommer i ett reportage i tidningen Arbetsvärlden.

Johanna Lindquist, frilansjournalist och initiativtagare till uppropet, säger att de flesta som utsätts är unga, befinner sig tidigt i karriären och har osäkra anställningar. Medan de som utsätter kvinnorna är äldre män med säkra anställningar.

Susanne Persson, konsult inom arbetsrätt och jämställdhet, tidigare bland annat ordförande för Unionen i region Mellannorrland, säger utifrån det hon ser i sitt arbete att det inte alls har skett några attitydförändringar. Och att anmälningar som kommer in och problem som lyfts hanteras fel eller inte alls.

Det i sin tur resulterar i att kvinnan som utsatts i stort sett alltid köps ut. Medan förövaren kan arbeta vidare i princip ostört.

Inom försvarsmakten hörsammades uppropet och ledningen gjorde det mesta rätt på pappret, det vill säga gjorde medarbetarundersökningar, tog fram handlingsplaner och höll utbildningar för att förhindra sexuella trakasserier på arbetsplatserna.

Men undersökningar bland de värnpliktiga visar att kränkningar och sexuella trakasserier är lika vanligt ännu. Det säger Ingrid Elisiedotter, administratör för uppropet.

Men, menar Johanna Lindquist, det viktigaste var att uppropet skapade ett samtal, som förändrade hur vi pratar om sexism och övergrepp. Och att det samtalet pågår än idag och hela tiden.

Hon beskriver också hur viktigt det var att så många vågade berätta om vad de utsatts för i en stor gemenskap, som de inblandade värnade om. 

Du hittar de flesta #metoo-upprop från 2017-2018 i Feministiskt perspektiv.