De senaste veckornas upptrappade våldsspiral har inte undgått någon. Sorgen i Södertälje är stor. En del är direkt drabbade, de har förlorat någon de älskar, ett barn de fött, en bror de har lutat sig mot, en vän de har skrattat med. Alla andra är indirekt drabbade, för att det sker mitt ibland oss, på allmän plats, vid matbutiker, gym, bensinmackar och lekparker där vi, våra närstående, våra barn hade kunnat befinna oss.

Vad gör det med människor att leva på en potentiell brottsplats? Vad gör det med barn att växa upp i ett samhälle där skjutningar hör till en del av vardagen? Oavsett om du riskerar att vara nära skjutningarna (geografiskt, socialt och emotionellt) eller om du befinner dig på betryggande avstånd så påverkar det oss alla.

Staden befinner sig i sorg och många uttrycker att ”ett mörker lagt sig över Södertälje”. Det är i allra högsta grad mörkt. Den dystra stämningen är påtaglig. Jag går svartklädd. Jag går på minnesstunder och jag gråter över att människor har förlorat någon de älskar, men jag gråter också över att mitt Sverige har förlorat sin värdighet och jag vill fråga ”hur uppstod mörkret egentligen?”.

De fattigas barn dör för att de är i botten av näringskedjan i narkotikahandeln.

Det är inte ett meteorologiskt eller slumpmässigt förekommande mörkt moln som har lagt sig över staden. Den destruktiva situation vi befinner oss i är ett resultat av politik. Så låt oss, när vi orkar ta oss ut ur detta mörker, kasta ljus på några andra centrala perspektiv, nämligen:

• Var bor de som köper drogerna? Vi vet att den rikaste överklassen är en storkund genom sina extravaganta fester. De fattigas barn dör för att de är i botten av näringskedjan i narkotikahandeln. Vem blir då ansvarig för de dödsfall som sker inom ramen för den?

• Varför finns det så mycket vapen i omlopp i Sverige? Hur kom de in över Sveriges gränser? De fattigas barn dör för att tillgången på vapen är större än tillgången till en välfungerande fritidsgård. Vem är ansvarig för det?

• Varför har skolan tappat i sin kompensatoriska roll? De fyra största skolkoncernerna gjorde 4,6 miljarder kronor i vinst under 2017–2022. Det är oerhört mycket pengar som hade kunnat gå till att ha fler lärare per elev, högre andel behöriga lärare och fler kuratorer för att se till att fler ungdomar går ut årskurs 9 med behörighet till gymnasiet eftersom misslyckad skolgång är en stark faktor för att hamna i kriminalitet.

Vill vi att barn ska få sin livsbana utstakad baserad på deras härkomst?

• Tycker vi verkligen att det är en rimlig prioritering av våra skattemedel? Inkomstskillnaderna ökade med 40 procent mellan 1994 och 2015, vilket gör Sverige till det OECD-land där skillnaderna ökat mest. Vill vi ha det så och vem är ansvarig för det? Fattigdomen i Sverige är etnifierad på så sätt att ungefär elva procent av de som är inrikes födda mot 39 procent av de som är födda utanför EU har en årlig inkomst efter skatt under gränsen för risk för fattigdom i Sverige. Vilka konsekvenser får det och vem är ansvarig för det? Vart femte barn med utländsk bakgrund lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med vart 40:e barn där föräldrarna är födda i Sverige. Vill vi att barn ska få sin livsbana utstakad baserad på deras härkomst?

Det är sannerligen mörkt i Södertälje just nu. Detta mörker kommer till slut också nå den som tror att det inte angår den. Det går inte att isolera sig bort från det här problemet, varken geografiskt, socialt eller emotionellt. Den som inte är en del av lösningen är helt enkelt en del av problemet.

Berolin Deniz
sociolog, mamma och inflyttad Södertäljebo

Artikeln har tidigare publicerats i Länstidningen Södertälje.