Svenskarnas internetvanor har förändrats drastiskt de senaste två åren och i Internetstiftelsens årliga rapport talas det om en chockdigitalisering som bär med sig konsekvenser.
Hela 94 procent av svenskarna använder internet dagligen. Att vi konsumerar, hittar partners och dokumenterar våra liv på nätet har varit ett faktum under en längre tid, men under pandemins första år tvingades en stor del av svenskarna både arbeta och vara sociala på nätet i ännu större utsträckning än tidigare. Spår av detta går att se på flera områden.
Utvecklingen har bland annat inneburit en större otrygghet och enligt rapporten från Internetstiftelsen, begränsar hälften av alla på nätet sin internetanvändning på grund av det. Allt fler vet vad de ska göra för att skydda sig. Hela 8 av 10 ser till att skydda sin integritet på olika vis.
För vuxna handlar osäkerheten dels om nätbrott som till exempel bluffmejl och bluff-sms, som mer än hälften av användarna har blivit utsatta för det senaste året.
Självcensur som skydd
Många är också rädda för att uttrycka sina åsikter eller avstår från att publicera och delta i samhällsdebatten. I en enkätundersökning som gjordes av forskare vid Lunds universitet och Högskolan i Halmstad på uppdrag av Brottsoffermyndigheten förra året, visade att mer än hälften av de tillfrågade någon gång hade känt sig kränkta av något andra skrivit om dem på nätet.
Särskilt utsatta är unga och personer med utländsk bakgrund. Enligt undersökningen bidrar detta till omfattande nivåer av självcensur för att undvika hot och hat eller att personer helt avstår från att publicera och delta i samhällsdebatten.
Unga tjejer mer utsatta på nätet
I årets rapport från Internetstiftelsen framgår det att det har skett en fördubbling av antalet högstadie- och gymnasieungdomar som har utsatts för näthat, från 9 procent år 2021 till 17 procent år 2022.
Vidare blir det tydligt att unga tjejer utsätts i högre grad än pojkar, exempelvis har dubbelt så många flickor som pojkar drabbats av oönskade kontaktförsök på nätet under året.
Vad det gäller stötande eller obehagliga bilder från personer de inte känner uppger tre gånger fler tjejer än killar att det är något de har utsatts för. Samtidigt känner inte ens hälften av föräldrarna till att deras barn utsatts för näthat eller negativa ord på nätet.
De allra äldsta i samhället är fortfarande den grupp som använder internet minst av alla, även om de också ökat sin användning av digitala tjänster. Äldre begränsas av bland annat av höga kostnader, krånglig teknik och en oro över att bli lurad på nätet.
