Publicerad 28 oktober, 2022
IntervjuKollektivt broderi som politiskt motstånd
”Feministiskt broderi är ett sätt att problematisera samhällsstrukturerna och konsten. Samt ett sätt att skapa nya berättelser utifrån oss själva och utanför de logiker som råder i den värld som skapats av vita heterosexuella män”, skriver Galia Gonzales, mexikansk forskare i broderi och brodös.
Den 5 och 6 November kommer Galia Gonzalez gästföreläsa vid en workshop i feministiskt broderi anordnat av Kreativa feminister i Uppsala. Fempers nyheter har ställt tre frågor till Carmen Blanco Valer, brodös och initiativtagare till workshopen.
Vad är feministiskt broderi?
– Att brodera är att använda sig av en textilteknik med tusenåriga anor som stimulerar tankar, känslor samt känselsinnet. Att brodera feministiskt har dessa aspekter som utgångspunkt men förutom själva broderitekniken lägger feministiskt broderi även vikt vid att synliggöra och utmana förtryckande strukturer i samhället.
– När vi uttrycker oss med hjälp av textilier lyfter vi färdigheter som våra förmödrar och förfäder haft men som knappt värderats. Det handlar ofta om färdigheter och uttrycksformer som ofta osynliggjorts inom konstvärlden. Så att återta dessa tekniker är ett sätt att hedra de som broderat, sytt och vävt före oss. Och genom vårt görande utmana de rådande hierarkierna inom konsten.
– Om vi förutom att lära oss dessa tekniker även problematiserar osynliggörandet och lyftra fram de förtrycktas perspektiv och kreativitet omvandlas vårt handarbete även till en politisk handling. Vidare handlar feministiskt broderi även om att utmana separationen mellan logik och kreativitet, mellan händernas arbete och tankearbete och mellan känslor och förnuft. Separerande hierarkiska dikotomier eller tudelningar som från och med moderniteten förstärkts och använts för att rättfärdiga tankearbetets höga status över kroppsarbetet, förtrycket av män över kvinnor, förtrycket av koloniala folk över de folken som koloniserades etcetera.
– Därför är det önskvärt att det feministiska skapandet sker kollektivt så att vi utöver individuella reflektioner ser till att våra känslor av smärta, vrede, sorg och utanförskap men även glädje, kreativ förmåga, styrka, stolthet tar form med hjälp av nål och tråd. Och genom det omvandlas till visioner och drömmar. Först i tyget men förhoppningsvis även ger oss kraft att sedan agera tillsammans med andra. Broderi och sömnad går ut på att förena olika textilmaterial och skapa mönster, men feministiskt broderi bör även bidra till frigörande och till att förenade mönster skapas oss emellan. Något som behövs särskilt mycket just nu i en värld som i allt större grad präglas av hat, hot där auktoritära krafter ifrågasätter rättigheter och tycks ha förklarat ett krig mot mångfalden och livet.
Hur ser det feministiska broderiets historia och ursprung ut?
– Trots att ordet ”textil” från början är besläktat med ordet ”text” har den makthegemoni som råder över världen sett till att det bara är det skrivna ordet som räknas som kunskapsbärande. Därför har forskare ofta missat andra språk än det skrivna även när de studerat olika typer av motstånd. Men människor har historiskt gett utlopp inte bara för kreativitet utan även för sina rebelliska känslor och tankar genom hantverk och handarbete. Därmed har de skapat budskap som inte alltid kunde eller kan läsas av överheten. Urfolk och andra förtryckta grupper har ofta genom sin klädsel, frisyrer och olika betydelsebärande symboler i sina vävar eller broderier bedrivit kulturellt motstånd, därför har överheten även stundtals sett till att förbjuda vissa plagg eller frisyrer. Eller påtvinga plagg och frisyrer såsom fallet är nu i Iran.
Men trots att arkeologer, historiker och andra inte alltid brytt sig om att forska kring de textila språken och eventuella samhällskritiska protester vet vi i dag, exempelvis att den brittiska kolonialmakten förbjöd vissa typer av broderier i forna Indien, eller att en del förslavade afroättlingar i USA använde sig av broderi för att dokumentera sin situation, men även glädjen när de blev fria. Nu vet vi även att suffragetter i USA träffades i broderijuntor där de broderade sina manifest och fanor samt diskuterade strategier. Även här i Norden förekom det under till exempel naziockupationen av Norge att en kvinna trots att det hade kunnat kosta henne livet använde sig av broderi för att ta avstånd från naziockupationen.
– I Latinamerikas moderna historia har vi exemplet från mitten av 70-talet och arpilleratekniken (en slags säckvävsbroderi red. anm.) i Chile. Textila bonader med blandat broderi och arpillerateknik som vittnade om militärdiktaturens övergrepp och sedan såg till att dessa konstverk nådde omvärlden, inte minst Sverige fram tills diktatorn försökte förbjuda dessa försändelser som katalogiserades som ”opatriotiska”. Därefter inspirerade arpilleras även andra grupper av kvinnor i den latinamerikanska regionen som kände behovet av att vittna om kränkningar av de mänskliga rättigheterna. På så sätt bildades det broderi- och arpillerakollektiv som skapades mot patriarkalt våld, mot femicidier och transcidier och för rätten att bestämma över sin kropp. Det finns även familjemedlemmar till ofrivilligt försvunna som broderar namn och ansikten till dem och därmed ger dem synlighet. Det finns även grupper nu som broderar på temat miljöhot och ekocid, mot gruvindustrier och kraftverksdammar. Eller om migrationens tragedi. I Chile fick de textila uttrycken en pånyttfödelse i anslutning till de folkliga protesterna 2019 och 2020, nu även med ännu tydligare feministiskt budskap. Dessa skapelser ställs ofta ut på torg och andra offentliga platser och blir på så sätt en rörlig textilt anslagstavla som inspirerar till samtal, diskussioner och nya organisationer.
– Så man kan nog tala om att det just nu pågår en textilboom i Latinamerika där kvinnor, men även en del män, tillsammans med andra eller enskildhet ger sina protester och krav samt förslag och visioner form. Även om detta sker relativt tyst och är osynliggjort av medierna.
Vad kan de förvänta sig som kommer och deltar på workshopen?
– Det är föreningen Kreativa Feminister i Uppsala som organiserar workshopen denna gång för att uppmuntra broderi som kreativ uttrycksform. Vi hoppas kunna bidra till att workshopdeltagarna lär sig olika stygn, inspireras, befriar sin kreativitet och skapar broderier med feministiskt budskap. Vi kommer att ta fram varandras textila minnen, goda och inte så goda, eventuellt minnen och färdigheter som förmödrar lämnat i arv. Vi kommer via zoom ända från Mexiko även att lära om broderiets historiska och nutida roll som samhällsförändrande kraft med hjälp av vår gästföreläsare Galia Gonzales, för att sedan tillsammans reflektera feministiskt över situationen i vårt eget samhälle. Själv förväntar jag mig att vi tillsammans skapar i en trygg och omsorgsfull mötesplats där vi väcker fram den glädje som uppstår när man skapar med händerna och ser till att hylla livet och syskonskapet samtidigt som vi med nål, tråd, tyg och saliv (när vi trär nålen) ger form till våra drömmar om rättvisare samhällen och därmed bidrar till att skapa om världen. Innerst inne hoppas jag även att vi även efter workshopen skall fortsätta hålla kontakten och vem vet? Kanske kan vi knyta ihop våra trådar med andra orter och skapa ett feministiskt broderat nätverk?
FAKTA/Feministiskt broderi enligt Galia Gonzales
Utifrån de olika feminismerna är broderiet inte bara en teknisk färdighet, utan den låter oss problematisera samhällsstrukturerna och konsten. Men inte minst att skapa nya berättelser från oss själva och utanför de logikerna som råder i den värld som skapats av vita heterosexuella män.
På så sätt är feministiskt broderi, även förkroppsligad epistemologi som ger kunskaper och platser där kunskapen skapas och formas. Detta i sin tur hjälper oss att ifrågasätta olika situationer i världen och föreställa oss alternativa platser där vi kan bo, där alla har rätt till ett värdigt liv, till att komma till tals och ha rätt till livets poesi.
Galia Gonzales, lever i Méxiko, forskar i broderikonst, föreläser, håller workshops och broderar själv.
