Initiativet till en uppdatering av Finlands abortlagstiftning togs av Kvinnosaksförbundet Unionen med stöd av bland annat Amnesty International. Och det hela började med kampanjen Medborgarinitiativet Egen vilja 2020 – en namninsamling som drog igång i september 2020.

Kvinnorättsaktivisterna menade att det var självbestämmanderätten och de mänskliga rättigheterna som skulle stå i fokus i abortfrågan. Därför behövde Finlands abortlag, som är en av de strängaste abortlagarna i Europa, ändras så att den motsvarar finländsk praxis och nordisk lagstiftning. Rätten till fri och trygg abort är en central del av kvinnors rätt att bestämma över sin kropp, slog kampanjen fast.

Medborgarinitiativet fick gehör hos allmänheten och brett stöd bland de politiska partierna i den finska riksdagen.

Självbestämmande och förenklad process

I förslaget som nu ligger för omröstning föreslås att lagen om avbrytande av havandeskap ändras så att den gravida på egen begäran kan få abort före den tolfte graviditetsveckan. Samt att läkarutlåtandena och motiveringarna försvinner vid abort före den tolfte graviditetsveckan. Den gällande lagens krav på separata utlåtanden från två läkare slopas också.

Men det är inte alla som är för en förändring. Under slutdebatten i den finska riksdagen förra veckan ledde Kristdemokrater och Sannfinländare motståndet mot friare abort med argument om när livet börjar, eller när ett foster betraktas som en människa.

– Det är intressant att religionen har en så stor roll, även om man egentligen inte vill säga att det handlar ganska mycket om det, sade Veronika Honkasalo från Vänsterförbundet i en kommentar till Svenska yle efter debatten.

Honkasalo är en av förespråkarna för lagändringen. Hon försvarade under samma debatt social- och hälsovårdsutskottets lagförslag och betonade kvinnans rätt att själv bestämma över sin kropp.

– Det här är sorgligt nog en del av den konservativa retoriken. Det är inte väsentligt att debattera sådant. Jag litar på västerländsk medicin, vetenskapen och experterna. Det är inte politikernas roll att debattera sådana frågor, sade Veronika Honkasalo och fortsatte:

– Abort är varje gång ett svårt beslut. Vi ska inte definiera hurudana beslut människor ska gå igenom. Det är kvinnans rätt att göra sitt eget beslut. Vi ska uppskatta att det kan vara ett mycket svårt beslut som man har funderat på mycket grundligt och länge.

Välorganiserad antigenderrörelse

Både hon och talare från Gröna förbundet konstaterade att den välorganiserade och välfinansierade antigender-rörelsens argument verkar ha fått fotfäste även i Finland.

– Det som är väsentligt för de här rörelserna är att de attackerar kvinnors rättigheter, aborträtten och så vidare.

De baserar sin retorik på en mycket konservativ familjemodell  och anser också att mänskliga rättigheter är ett hot mot en traditionell världssyn.

Finlands abortlagstiftning är från 1970. Många politiker anser att den behöver reformeras i större omfattning än de ändringar som görs nu. Det kommer att kräva en grundlig utredning och ta tid. Därför röstas lagändringar som ökar kvinnors självbestämmande i abortfrågan igenom först.

FAKTA/Aborter i Finland

Enligt Institutet för hälsa och välfärd utfördes år 2021 cirka 7 600 aborter i Finland. Antalet aborter har minskat klart under de senaste tjugo åren.

Sociala skäl sägs vara den överlägset vanligaste orsaken till att avbryta en graviditet, vid 91,2 procent av aborterna.

Närmare fem procent av aborterna i fjol gjordes på grund av en sannolik eller konstaterad skada hos fostret. Antalet aborter på grund av fosterskador har under de senaste åren varit något fler än i början av 2000-talet.

Största delen, över 90 procent av aborterna år 2021 utfördes före den tolfte graviditetsveckan.