Fempers nyheters driftstöd för 2022 är nu klubbat i Mediestödsnämnden och prenumererad upplaga ökar 100 procent jämfört med tidigare Feministiskt perspektivs sista mätning 2020.
– Ett fantastiskt glädjebesked, inte minst med tanke på att framtidens mediestöd hänger i luften, säger tidningens chefredaktör Anna-Klara Bratt.
2020 hamnade tidigare Feministiskt perspektivs upplaga på strax under 1500 prenumeranter, vilket innebar att tidningen förlorade sitt presstöd och tvingades att lägga ner våren 2021. Prenumeranter och redaktion togs över av Mediehuset Grön Press och i maj samma år startades nya Fempers nyheter.
I förra veckan beslutade Mediestödsnämnden att Fempers nyheter erhåller stöd för motsvarande 3000 betalande prenumeranter efter en kompletterande helårsmätning:
– Jag har inte hunnit gå igenom alla beslut mediestödsnämnden tog förra veckan, men en ökning med 100 procent hör till ovanligheterna, säger tidningens chefredaktör Anna-Klara Bratt, som dock understryker att jämförelsen är aningen haltande då det ju i grunden är, och räknas som, två olika tidningar.
– Icke desto mindre är det ju ett fantastiskt glädjebesked. Det var mycket nära att Sverige skulle bli utan feministisk nyhetsbevakning och kulturtidskriften Bang tvingades lägga ner i samma veva, så omständigheterna var ju mycket dystra.
Lennart Fernström, vd i Mediehuset Grön Press och chefredaktör för systertidningen Syre, konstaterar att samgåendet har varit en perfekt matchning och menar att upplagan visar på behovet av feministiska nyheter.
– Det är inte alltid samgåenden på detta sätt blir lyckade, men här har kombinationen av en stark produkt och vår grundstruktur varit en perfekt matchning. Det handlar om digital journalistik, kryddat med pappersmagasin och en stödorganisation som gör att redaktionerna kan fokusera på det redaktionella innehållet, men framförallt vår säljverksamhet med Simon Nummela i spetsen, säger Fernström.
Anna-Klara Bratt delar uppfattningen att samgående har varit gynnsamt:
– Att vi har kunnat erbjuda våra läsare både feministiska snabba nyheter, kvartalsmagasin, app, en responsiv sida och återstartat Femperspodden är ju check i alla boxar. Dessutom är upplagan extra viktig med anledning av att det tidigare presstödet nu ska fasas ut. Att ingå i ett större sammanhang har också gjort att arbetet känns säkrare, givet de trollarméer som precis som vid tidigare valrörelser, försökt stänga ner sidan med belastningsattacker och allmänna trakasserier i sociala medier. När sedan både valrörelsen och valresultatet blev så manskodat som det blev, har tidningen känts omistlig. Men som alla andra så kallade nischtidningar oroar vi oss för framtiden.
EU:s anstånd för det svenska presstödet löper ut i december 2023, och det nya mediestödet ligger nu på riksdagens bord efter ett rekordsnabbt remissförfarande.
– Det är ingen hemlighet att Sverigedemokraterna och Moderaterna varit mest skeptiska till det tidigare presstödet och att Mats Svegfors lyckats förankra sitt kritiserade förslag hos alla partier i riksdagen tros handla om att det innehåller stora nerdragningar av det statliga mediestödet, säger Anna-Klara Bratt.
Mediehuset Grön Press´ största tidning, Syre, har under året växlats upp till fullskalig dagstidning, samtidigt tycks Mediestödsutredningen ha glömt bort att det även fanns dagstidningar bland undantagen som förväntas dela på pengarna i den så kallade ”rännilen”. Lennart Fernström konstaterar att framtiden för de nischade dagstidningar är högst oviss:
– Blir beslutet i enligt med utredningens förslag kommer det bli otroligt tufft, många tidningar kommer gå under. Men jag tror och hoppas att både Syre och Fempers har så starkt stöd att vi kommer kunna driva dem vidare i någon form. Men båda tidningarna kommer att bli än mer beroende av våra läsare och deras vilja att betala för vår journalistik.
Vad kommer gå förlorat om en mediestödsproposition i allt väsentligt går igenom så som förslaget ser ut?
– Framförallt mediemångfald och kvalitetsjournalistik. En stor del av de tidningar som utgör komplement till de stora mediebolagens likriktade innehåll kommer tvingas läggas ner.
Vilka är de enskilt viktigaste förändringar du hoppas ska ha en chans med anledning av de många remissvar som inkommit till Kulturdepartementet under remisstiden – ser du några öppningar där?
– Absolut viktigast är att mediemångfalden och att de rikstäckande tidningar som erbjuder det prioriteras lika högt som lokaljournalistik. Sedan finns det mycket annat, som att frilansmaterial borde ses som lika mycket värt som det som produceras av redaktioner, att det inte ska bli ett glapp på fyra månader mellan stöden och att det ska gå att överklaga beslut av den nya nämnden.
Vad tror du är det enskilt svåraste för utgivare med att framtiden är så oviss?
– Att behöva säga upp duktiga journalister och att från 1 januari behöva leva upp till regler vi varken vet om eller hur de blir förrän tidigast flera månader senare, säger Fernström.
