Årets val var det mest könade någonsin, hur syns det i budgeten?

– Fler män än kvinnor röstade på de fyra partierna som utgör underlaget för den nuvarande regeringen och det syns i prioriteringarna i budgeten. De reformer som föreslås gynnar i högre utsträckning män än kvinnor och frågor som är viktiga för kvinnors livsvillkor, såsom höjt barnbidrag och effektiva arbetsmarknadsinsatser riktade till kvinnor finns inte med , säger Beatrice Nordling, sakkunnig inom ekonomisk jämställdhet hos Sveriges kvinnoorganisationer, till Fempers nyheter.

Flera av förslagen innebär att mäns disponibla inkomst beräknas öka mer än kvinnors framöver.

– Nära en tredjedel av det totala reformutrymmet går till stöd för olika typer av bilåkande och transporter. Ett exempel är det utökade reseavdraget som framförallt gynnar höginkomsttagande män i storstadsområden, säger Nordling.

Det reseavdrag som skulle gynna kollektivåkande utgår, elbilsbonusen slopas och momsen på reparationer höjs.

– De stora förlorarna på förändringarna i budgeten är därmed, framförallt kvinnor, som försöker leva mer hållbart genom att resa kollektivt eller med elbil samt satsar på att reparera istället för att köpa nytt.

I budgeten finns få förslag som förbättrar situationen för dem som har det sämst ställt, exempelvis ensamstående mammor.

Det enda är förlängningen på ett år av den tillfälliga höjningen om extra 25 procent i bostadsbidraget.

– Bostadsbidraget är särskilt viktigt för ensamstående mammor, så vi hade gärna sett att höjningen var permanent. Budgeten innehåller också nya pengar till förlossningsvården och kunskap om kvinnors hälsa, något som är viktigt för alla kvinnor i Sverige, säger Beatrice Nordling, Sveriges kvinnoorganisationer.

Svårt ekonomiskt läge kräver skydd av välfärd

Budgeten kommer i en tid när Sverige, liksom många andra länder i omvärlden, befinner sig i en svår ekonomisk situation med hög inflation, stigande priser och räntor samt en stundande lågkonjunktur.

– I ett sådant här läge behövs satsningar för att skydda låginkomsttagare, som faktiskt inte har råd att betala dyrare mat i butikerna i slutet av månaden, säger Elinor Odeberg, nytillträdd chefsekonom på tankesmedjan Arena idé, i en kommentar till budgeten på sociala medier.

Odeberg menar också att det skulle behövas satsningar för att skydda välfärdssektorn, som också är drabbad av ökade kostnader för skollokaler, skolmat och transporter bland annat.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har räknat med kostnadsökningar för vård, skola och omsorg på mellan 20 och 30 miljarder på grund av inflationen och de stigande priserna. I regeringens budget tilldelas de 6 miljarder.

Något som troligtvis kommer att leda till högre kommunalskatter framför allt i glesbygden och kanske också nedskärningar i välfärden, enligt Odeberg.

Sveriges kvinnoorganisationer anser också att det är ”oroväckande att regeringen i en tid när den höga långtidsarbetslösheten slår särskilt hårt mot utrikes födda kvinnor gör stora besparingar på insatser för arbetslösa”. Men välkomnar den utlovade mer jämställda fördelningen av arbetsmarknadsåtgärder.