Just nu pågår COP27 i Egypten och den största frågan på agendan är huruvida vi som är ansvariga för de förödande klimatförändringar som drabbar världens fattiga länder ska ta vårt ansvar eller inte. Med andra ord vem som ska stå för notan för den förstörelse och skada som klimatförändringarna redan orsakat och kommer att skapa framöver.

Vi vet att det är vår del av världen, i synnerhet Europa och USA, som konsumerat över våra tillgångar och levt som om vi hade flera jordklot till vårt förfogande. Förbrukningen av fossila bränslen har varit en förutsättning för det välstånd vi byggt upp och våra omfattande utsläpp har haft en direkt påverkan på höjningen av jordens medeltemperatur. Det har i sin tur lett till extremväder som översvämningar, bränder och torka. De som drabbas allra värst av den globala uppvärmningens konsekvenser är de samhällen som bidragit minst till dem.

Den globala uppvärmningen pågår här och nu och konsekvenserna av den orsakar enorm förödelse och skördar liv, dagligen. I Pakistan är 10 miljoner barn i behov av akut hjälp för överlevnad och över sju miljoner människor har flytt sina hem efter omfattande översvämningar. Afrikas horn står inför en enorm svältkatastrof till följd av torka och i flera av världens ö-nationer har man förlikat sig med att den plats man kallar hemma, inom en snar framtid kommer att ligga under havsytan.

Vi vet också att det är flickor och kvinnor som betalar det högsta priset för klimatförändringarna. När klimatförändringar leder till att statskassor töms och tillgången till utbildning och sjukvård går förlorad, är det kvinnor som i första hand tvingas ge avkall på den typen av samhällstjänster. Flickor och kvinnor förväntas fylla samhällets behov av vård av äldre och barn, med egen obetald tid och arbete, vilket i sin tur påverkar deras möjlighet till utbildning och egen inkomst.

Den nya regeringen har med precision slaktat den miljöbudget som är fullständigt nödvändig för att Sverige ska klara de miljömål vi lovat världssamfundet att uppnå.

Just därför är det helt nödvändigt att Sverige och andra EU-länder lyssnar till de krav som världens fattiga länder ställer på COP27. Nämligen att en fond ska upprättas som världens rika länder, som bidragit mest till klimatförändringarna, ska finansiera för att betala för klimatförödelsen i världens fattiga länder.

Tyvärr har vi sedan två månader tillbaka en ny regeringen i Sverige. Den nya regeringen har med precision slaktat den miljöbudget som är fullständigt nödvändig för att Sverige ska klara de miljömål vi lovat världssamfundet att uppnå. Regeringen har tagit bort åtgärd efter åtgärd som syftar till att sänka Sveriges utsläpp och urgröpt Sveriges förutsättningar att kunna leda den gröna omställningen. Istället lägger de pengar som man sparar in på att sänka priset på diesel och bensin. Ett förslag som med all tydlighet kommer öka utsläppen.

Dessutom har Sveriges nya chefsförhandlare på COP27 meddelat att Sverige inte kommer ställa sig bakom kraven på finansiering för skador och förstörelse som klimatförändringarna orsakar i fattiga länder. Detta är oacceptabelt. Men också föga förvånande. Sveriges regering driver en politik som inte respekterar vare sig vetenskap, mänskliga rättigheter eller kommande generationer.

I slutändan handlar det om klimaträttvisa. För som Pakistans minister för klimatförändringar, Sherry Rehman, uttryckte det under förhandlingarna på COP17 “att försena klimaträttvisa för de som redan är utsatta är att ge dem en dödsdom.”
Därför måste vi ställa vår nya regering till svars. Både här hemma och på COP27

Alice Bah Kuhnke, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna.