Nyheter

Kvinnor måste ges plats i kampen mot aids

Aktivister med röda band, ,den internationella symbolen för medvetenhet om hiv och aids.

Nya infektioner av hiv ökar och många fortsätter dö i aids.

– Världen kommer inte att kunna besegra aids så länge patriarkatet upprätthålls, säger Winnie Byanyima, chef för FN:s program mot hiv och aids, Unaids, inför världsaidsdagen den 1 december.

Tidigare i år varnade Unaids att nya infektioner av hiv ökade och att många fortsatt dör i aids runt om i världen. Förklaringen till detta är hur olika former av ojämlikhet slår mot grupper som kvinnor och barn.

Ojämlikhet och ojämställdhet utgör också hinder i arbetet mot hiv och aids. Enligt den nya rapporten Dangerous Inequalities kan resolut handling mot ojämlikhet få arbetet mot hiv och aids på rätt spår.

– Vi måste adressera de olika ojämlikheter som griper tag i varandra som kvinnor står inför. I områden med hög hiv-belastning riskerar kvinnor som utsätts för våld i nära relation upp till 50 procent högre risk att få hiv, säger Winnie Byanyima på Unaids hemsida.

Styr inte själva över sin sexuella hälsa

Hon betonar att i 33 länder var det bara 41 procent av gifta kvinnor under åren 2015–2021 och i åldrarna 15–24 som kunde ta egna beslut om sin sexuella hälsa.

Därför behövs en ”feministisk färdkarta” för att få ett slut på aids, bland annat genom att nå de globala hållbarhetsmålen kring hälsa och rättigheter, fortsätter Winnie Byanyima.

– Kvinnorättsorganisationer och rörelser går redan i fronten för detta modiga arbete. Ledare måste stötta dem och lära från dem, säger hon och pekar på att ojämställdhetens effekt på kvinnors risk att smittas av hiv är särskilt stor i Afrika söder om Sahara. 63 procent av alla nya hiv-infektioner under 2021 drabbade just kvinnor.

Flickor och unga kvinnor i åldern 15–24 år löper en tre gånger större risk att infekteras med hiv än pojkar och unga män i samma åldersgrupp i Afrika söder om Sahara, och den ”pådrivande faktorn är makt”, skriver Unaids.

FN-gruppen betonar att genom att hjälpa flickor att gå ut gymnasiet minskas deras utsatthet för att smittas med hiv med upp till 50 procent.

Barn särskilt utsatta – färre får antiviral medicin

Även andra former av ojämlikhet påverkar arbetet mot hiv och aids, bland annat drabbas barn av ojämlikhet då bara häften av de barn som lever med hiv står på livräddande antiviral medicinering, medan tre fjärdedelar av alla vuxna hiv-infekterade gör det.

”Detta har dödliga konsekvenser”, skriver Unaids och pekar på att barn bara utgör fyra procent av alla som lever med hiv, men 15 procent av alla dödsfall som är kopplade till aids utgörs av barn.

Vad beträffar gruppen homosexuella män, och andra män som har sex med män, har det inte skett någon betydande minskning i flera afrikanska regioner, och detta är ett misslyckande som också är en delförklaring till varför arbetet mot hiv och aids går långsammare, menar Unaids som också pekar på att 68 länder i världen fortfarande kriminaliserar samkönat sex.

I de afrikanska länder som har de mest repressiva lagarna är det tre gånger mindre sannolikt att homosexuella män som är hivsmittade känner till att de bär på sjukdomen, jämfört med de som bor i länder med mindre repressiva lagar.

Artikeln har tidigare publicerats i Tidningen Global

Nyheter

Bah Kuhnke arrangerar jämställdhetskonferens i Ukraina 

EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke.

I veckan arrangerar EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke  en konferens om kvinnor, fred och säkerhet i Ukraina tillsammans med ukrainska civilsamhällesorganisationer.

EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke arrangerar den kommande veckan en konferens om kvinnor, fred och säkerhet i Ukraina tillsammans med ukrainska civilsamhällesorganisationer och den gröna tankesmedjan Heinrich Böll Stiftung. Konferensen anordnas tillsammans med ukrainska kvinnor, för ukrainska kvinnor.

– Det ukrainska civilsamhället har länge larmat om det ökande våldet mot kvinnor i spåren av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Vi kan inte vänta eller titta bort från de övergrepp som Ukrainska kvinnor utsätts för i kölvattnet av kriget, säger Alice Bah Kuhnke

Bah Kuhnke reser till Ukraina tillsammans med framstående svenska experter specialiserade på mäns våld mot kvinnor, jämställdhet och utvecklingsarbete. Syftet med konferensen är att erbjuda ukrainska och svenska experter, myndigheter och civilsamhällesaktörer en plattform för kunskapsutbyte och möten. Konferensen fokuserar dels på det ökande våldet mot kvinnor i Ukraina och hur det kan bekämpas, samt på hur jämställdhetsarbetet före och under Ukrainas återuppbyggnad kan förstärkas och bidra till Ukrainas EU-tillträde.

Under två dagar med seminarier och samtal kommer cirka 100 ukrainska deltagare, som på olika sätt arbetar för jämställdhet och mot våld mot kvinnor, att diskutera hur arbetet kan utvecklas och hur samarbetet mellan Ukraina och EU kan stärkas.

Nyheter

Caroline Seger avslutar sin 18 år långa landslagskarriär

Caroline Seger tackar publiken efter segern mot Schweiz på Gamla Ullevi i slutet av oktober.

På måndagen genomförde Caroline Seger sin sista träning med fotbollslandslaget. I helgen meddelade hon att hon slutar i landslaget när den pågående landslagssamlingen är slut i och med tisdagens match mot Spanien. Under sin tid i landslaget har hon hunnit spela 240 landskamper och gjort 32 mål.

”Den sista träningen med den här hjälten. Vår tid på planen kanske tar slut men vår vänskap består. Inga ord är tillräckliga för dig och din karriär.” Så skriver Kosovare Asllani som har delat lagkaptensrollen med Seger de senaste åren.

”Grattis till en storartad karriär och tack för minnena”, skriver det europeiska fotbollförbundet Uefa på X, tidigare Twitter.

Två OS-silver. Tre EM-brons. Lagkapten Caroline Seger har i 18 år varit en nyckelspelare i det svenska fotbollslandslaget men i söndags meddelade hon att hon slutar spela för blågult. I somras blev hon trots ett utdraget skadeläge uttagen till VM-truppen och spelade i och med det sin fjortonde stora internationella turnering med landslaget.

– Landslaget har betytt allt för mig. Att representera Sverige under 18 års tid har varit en ära och något jag kommer bära med mig för resten av livet, säger Caroline Seger i en intervju på Svensk fotboll på söndagen.

Gjorde första landskampen 2005

Strax innan intervjun publicerades hade hon berättat för lagkamraterna om sitt beslut, ett beslut som inte har varit helt lätt att komma fram till. Det gångna årets skador har påverkat.

–  Det har så klart varit en process att landa i det här beslutet. Jag tror någonstans att oavsett när jag tagit det så skulle jag aldrig känt att det var 110 procent rätt, eftersom jag levt med det här under så många år, och har tillbringat mer än hälften av mitt liv tillsammans med många i landslaget, säger hon och fortsätter:

– Men jag har pratat med nära och kära, lagkamrater, och fått känna på det. Det har också varit ett år med många småskador. Så det känns som rätt tid och rätt beslut, med tanke också på att det är ett nytt år utan mästerskap som väntar, säger hon med hänvisning till att Sverige inte kommer att spela i OS i Paris nästa år, efter att ha förlorat mot Schweiz i fredags.

Seger gjorde sin första landskamp 2005, 20 år gammal. Hon har inte bara haft en betydelsefull roll på planen utan också utanför, och har hjälpt till att förbättra villkoren inom damfotbollen:

– När jag ser tillbaka på alla år som gått och hur det blivit så är jag enormt stolt över att ha varit en del av det arbetet. Förändringen av egentligen allting och hur det har växt, hur förutsättningarna har blivit bättre, och att allt det man kämpat för nu har blivit så som man själv så klart önskat att man fått ha det från första början.

Nyheter

Fixeringen vid olikhet leder till diskriminering

Sociologen Merve Tunçer vid Örebro universitet har satt turkiska migrantkvinnor i fokus.

Äldre kvinnor från Turkiet vill åldras självständigt och hälsosamt. Samtidigt vill de ha social gemenskap och nära kontakt med familj och vänner – precis som äldre i hemlandet. Det visar en ny avhandling i sociologi vid Örebro universitet som undersökt hur det är att åldras som migrantkvinna i Sverige.

I en ny doktorsavhandling i sociologi har forskaren Merve Tunçer intervjuat tjugo äldre kvinnor som har migrerat till Sverige från Turkiet. Kvinnorna, som är mellan 60 och 78 år gamla, har bott i Sverige i ungefär 40 år.

– Äldre kvinnor från icke-vita och icke-kristna förhållanden framställs ofta som okunniga, förtryckta och passiva individer som inte hör hemma i Sverige. Tvärtom visar min forskning att de står emot både förtryck från familj och grannar och samhällets exkludering, säger hon i en kommentar.

Kvinnorna rör sig ofta mellan de traditionella könsnormerna och jämställdhet. Det gäller även de som kommer från traditionella familjer med starka patriarkala normer. Det finns också ett tydligt mönster av social rörlighet. De kvinnor som kom från landsbygdsområden utan någon utbildning med sig arbetade på fabriker, som barnskötare eller lokalvårdare.

– Men flera kvinnor har läst svenska på SFI, gått yrkesutbildningar eller studerat vidare, vilket har lett till jobb som lärare, sjuksköterska eller administratör, säger Merve Tunçer.

Forskningen visar också att samhällsdebatten om kvinnor som har migrerat till Sverige borde sluta handla om hur annorlunda de är.
– Den överdrivna fixeringen vid olikhet kan bidra till uppfattningen om att migranter inte hör hemma i Sverige. Och att bli betraktad som annorlunda i ett samhälle kan medföra nackdelar och diskriminering på flera nivåer, säger Merve Tunçer.

En medelväg

Migrationen till Sverige markerar en viktig vändpunkt för kvinnorna – något som har haft bestående inverkan på deras liv och känslan av tillhörighet.
När det gäller det ideala åldrandet har kvinnorna ofta en kluven inställning. Äldre personer i Turkiet ses som sköra, ohälsosamma och beroende av andra. Ändå betraktas de som sociala eftersom de får vård och stöd från sina anhöriga.

– För dessa kvinnor är barn och barnbarn starkt kopplade till känslan av tillhörighet.

Å andra sidan ses äldre i Sverige som aktiva och självständiga, men isolerade och ensamma.
– De här kvinnorna strävar i stället efter att hitta en medelväg. De vill åldras självständigt med god hälsa samtidigt som de vill vara sociala och ha nära kontakt med sin familj och släkt, precis som äldre i Turkiet.

Men trots att de äldre kvinnorna vill åldras självständigt är de ofta skeptiska till hemtjänst och äldreboende i Sverige.
– De ser ofta dessa alternativ som en sista utväg. Därför är det viktigt att vi har en mer flexibel äldreomsorg där vi också tar hänsyn till de kulturella aspekterna, säger Merve Tunçer.