Sverige kommer under våren 2023 att vara ordförande i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet. Ordförandeskapet sträcker sig över sex månader och roterar mellan EU:s medlemsländer. Som ordförandeland sätter man EU:s dagordning och leder en stor mängd möten i rådet.

Ordförandelandet ansvarar också för att driva de politiska förhandlingarna för att EU:s dagordning ska uppfyllas.

I mitt arbete i Europaparlamentet ser jag på nära håll hur Sverigebilden snabbt försämras. Sverige gör numera konstiga val och väljer att rösta tillsammans med extrema regeringar i Warszawa och Budapest, och tar inte längre täten i EU:s miljö- och klimatarbete. Samma gäller jämställdhetsarbetet.

Det finns flera områden där vi har all anledning att vara uppmärksamma. Ett av dessa är jämställdheten.

Studier visar att den främsta faktorn för fattigdomsbekämpning i världen är att brett tillgängliggöra högre utbildning för flickor och kvinnor.  Sverige har kommit längre än de flesta medlemsstater men har fortfarande en bit kvar.

Det kan tyckas vara en självklar fråga i ett svenskt sammanhang, men EU måste intensifiera jämställdhetsarbetet inom unionen men även globalt. Jämställdhet mellan kvinnor och män är avgörande i vår tid och för våra barns framtid. EU måste mycket tydligare i sitt utvecklingsbistånd prioritera kvinnor och flickors rättigheter.

Studier visar att den främsta faktorn för fattigdomsbekämpning i världen är att brett tillgängliggöra högre utbildning för flickor och kvinnor.  Sverige har kommit längre än de flesta medlemsstater men har fortfarande en bit kvar.

Ser man på EU som helhet, är situationen inte särskilt uppmuntrande. Vi måste bryta den nedåtgående trenden och sätta jämställdheten först. Att regeringen Kristersson inte längre bedriver en feministisk utrikespolitik är symptomatiskt och en tydlig indikation om en politisk kursändring.

Ett annat område är klimatet, vår tids ödesfråga. Nuvarande regeringen har vridit på färdriktningen och backar in i framtiden. Det arbete som den tidigare S-regeringen gjorde för att Sverige skulle ta täten i klimatomställningen har nedprioriterats. Sverige sågs tidigare som en internationell miljö- och klimatpolitisk förebild. Vi har gemensamt ett ansvar för kommande generationers livsvillkor – det måste Kristersson hedra.

Gång efter annan attackeras respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Mediefriheten begränsas, jämställdhet och HBTQI-personers rättigheter äventyras och domstolars oberoende attackeras.

Efter Rysslands angrepp mot Ukraina, råder det inga tvivel om att Putin inte går att lita på. EU:s beroende av rysk energi måste drastiskt minska, och det snabbt. Det är en energipolitisk fråga, men även en klimat- och säkerhetsfråga. EU får inte låta skurkstater diktera unionens energi- och säkerhetspolitiska villkor, vare sig för unionen eller andra länder, vilket EU:s ordförandeland Sverige måste tydliggöra.

Och slutligen, EU:s grundläggande värderingar måste värnas. Gång efter annan attackeras respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Mediefriheten begränsas, jämställdhet och HBTQI-personers rättigheter äventyras och domstolars oberoende attackeras. Det svenska ordförandeskapet måste agera kraftfullt och säkerställa allas våra fundamentala rättigheter, både i EU och globalt.

Om några dagar går många av oss på långledighet. Men alla har det inte bra. Mäns våld mot kvinnor och misshandel i hemmen, alkohol- och narkotikamissbruk leder ofta till rädsla och oro bland barn och vuxna. Att ta sig ur situationer som dessa är inte lätt, men det finns hjälp att få:

Anhöriglinjen (telefon 0200-239 500)
Föräldralinjen (telefon 020-85 20 00)
Jourhavande medmänniska (telefon 08-702 16 80)
Kvinnofridslinjen (telefon 020 50 50 50)
Hjälplinjen (telefon 0771-22 00 60) och Bris (telefon 116 111). Man kan också alltid ringa Polisen (telefon 114 14).

Önskar er alla en fridfull och fin långhelg. Ta hand om varandra.

Carina Ohlsson (S), Europaparlamentariker