Nästan var tredje svensk politiker utsätts årligen för hot, trakasserier och skrämseltaktiker. Problemet är störst bland folkvalda på framträdande poster och värst drabbas kvinnor i ledande roller.
I SNS-rapporten, Betalar kvinnor ett högre pris för makten? Hot och våld mot svenska politiker, visar forskaren Sandra Håkansson att kvinnor i politiken drabbas värre av hat och hot, trakasserier och våld än män.
Det faktum att kvinnor drabbas i högre utsträckning än män kan inte förklaras med att de företräder olika partier eller driver olika frågor.
– Mycket tyder istället på att det är förövarnas sexistiska attityder som gör att kvinnliga politiker är mer utsatta än manliga, säger Sandra Håkansson, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Cirka 70 procent av de kvinnliga kommunstyrelseordförandena utsätts för hat och hot varje år och enligt rapporten blir könsskillnaderna större ju högre upp i hierarkin politikerna finns. Samtidigt får kvinnliga riksdagsledamöter i betydligt högre grad än sina manliga kollegor grova, kränkande kommentarer som saknar koppling till deras politiska uppdrag.
Detta får långtgående konsekvenser som på sikt kan hota demokratin.
– De här könsdimensionerna i angreppen leder till att kvinnliga politiker oftare än manliga undviker att synas eller uttala sig i vissa ämnen. Det går ut över jämställdheten på flera sätt, bland annat genom att det riskerar att påverka den politiska debatten. Frågor som är särskilt angelägna för kvinnor kan få mindre uppmärksamhet, säger Sandra Håkansson.
Håkansson menar att det krävs ett mer omfattande arbete för att motverka hat och hot mot politiska företrädare. Hon föreslår flera åtgärder som omfattar allt från säkerhetsarbete till stöd åt politikerna att hantera sociala medier där hat och hot sprids snabbt och i stor omfattning.
Enligt Håkansson skulle partierna även behöva mer kunskap om hur utsattheten skiljer sig åt mellan kvinnor och män, liksom om hur vissa frågor kan vara särskilt påfrestande för deras företrädare att driva.
Hon slår fast att det handlar om ”långt mer än obehag för enskilda personer” och konstaterar att i praktiken åtnjuter kvinnor och män inte likvärdiga förutsättningar för att utöva politiska uppdrag i Sverige i dag.
– Det går emot våra demokratiska jämlikhetsprinciper, säger Håkansson.
Hot och hat mot politiker har ökat över tid, och i sociala medier blir det ännu mer synligt, säger Sandra Håkansson som efterlyser att aktörerna bakom plattformarna tar sitt ansvar för att förhindra den typen av kommentarer. Men det är inget som ännu har kunnat noteras.
Partiledaren Annie Lööf (C) är en av många politiker som har valt att lämna sin roll, delvis på grund av det hat och de hot hon utsätts för som politiker. Även om trakasserierna mot politiker generellt inte brukar vara på den nivån tror Sandra Håkansson att diskussionen kan hjälpa andra.
– Jag tycker att det är bra att hon har satt ljuset på den här frågan. Det kan vara ganska känsligt att ta upp, man kan känna sig sårbar som förtroendevald att berätta om såna här saker. Jag tror att det är betydelsefullt att hon har gjort det, säger hon till TT.
