Den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor, som instiftades av FN:s generalförsamling år 1999, kallas också Orange Day. På dagen lyses kända byggnader upp i orange världen över och människor går ut på gatorna iklädda den ljusa och optimistiska färgen som representerar en värld fri från våld mot kvinnor och flickor.

Men enligt  UN Women – FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt – har våldet vuxit under covid-19-pandemin och ökar ytterligare på grund av klimatförändringar, globala konflikter och ekonomisk instabilitet, allt sammankopplat.

Dessutom ökar antifeministiska rörelser liksom angreppen mot kvinnliga människorättsförsvarare och aktivister. Regeringar använder våld mot demonstranter som protesterar mot mord på kvinnor, så kallade femicid, och könsrelaterat våld och kvinnorättsorganisationer marginaliseras alltmer.

Kvinnorna tystas i Nicaragua

Ett land som är speciellt hårt drabbat är Nicaragua. Där kunde kvinnorättskämpar och andra aktivister inte ens gå ut på gatorna den 25 november.

I kölvattnet av det sociala och politiska upproret som bröt ut 2018, och som brutalt kvästes av regeringen, blev det nämligen också förbjudet att demonstrera om det inte var till stöd för regeringen. Den som ändå gör det blir gripen av polisen, riskerar fängelse i isolering, tortyr eller värre.

− Sista gången vi kunde gå ut på gatorna den 25 november var år 2017 och redan då drabbade vi samman med polisen, säger Ana Quiros, känd nicaraguansk-costaricansk kvinnorättsaktivist.

Hon hörde till de första som skadades av regeringsstyrkorna när oroligheterna bröt ut i april 2018. Hon blev utkastad från Nicaragua några månader senare − just på grund av sin aktivism. Sedan dess har hon inte kunnat återvända. Men hon fortsätter oförtrutet sin kamp för nicaraguanska kvinnors och flickors rättigheter från sitt andra hemland Costa Rica. Men situationen är dyster:

− Alla kvinnor tystas. De flesta feministiska organisationer och kvinnorättsrörelser har förbjudits, deras kontor och annan egendom har beslagtagits, säger Ana Quiros.

Halv miljon har tvingats fly landet

Sedan 2018 har nästan 2 600 föreningar, universitet och organisationer stängts, bland dem många som arbetar för kvinnors rättigheter.

Det finns 205 politiska fångar i Nicaragua, av dem är minst 22 kvinnor och många av dem är feminister.

Andra utvisas, liksom Ana Quiros, eller flyr landet. Sedan 2018 har uppemot en halv miljon nicaraguaner sökt skydd i utlandet.

− De gör det för att rädda sina liv eller för att överleva eftersom den ekonomiska krisen är outhärdlig. Aldrig tidigare har så många nicaraguaner migrerat, inte ens under krig, fortsätter Quiros.

Ingen som försvarar kvinnorna

De som blir kvar har sämre villkor än någonsin, enligt kvinnorättsaktivisten. Hon berättar att 59 kvinnor har mördats i år och att landets rättsmedicinska institut har samlat in uppgifter om runt 2 500 fall av barnmisshandel och våldtäkter enbart under första halvåret 2022.

Var fjärde flicka mellan 12 och 18 år är gravid, oftast som följd av våldtäkt, förklarar Ana Quiros.

Men flickor och kvinnor har ingen som försvarar dem.

− De som försvarar kvinnor förföljs, våldtäktsmän och kvinnomördare benådas, säger Ana Quiros.

Hon kommer att delta i aktiviteter i Costa Rica i anslutning till den 25 november. Runtom i landet arrangeras demonstrationer, det hålls föredrag och presentationer av böcker och forskningsrapporter.

− Det enda man kan göra är att kämpa vidare, säger hon.

Trots nedslående tendenser i Nicaragua och i andra länder kan våld mot kvinnor och flickor förebyggas, enligt UN Women.

Artikeln har tidigare publicerats i Tidningen Global