Nyheter

FN föreslår satsningar på landsbygden för att minska hungern

Tunisiska Imen är första kvinnan som driver kamelfarm och tillhör dem som kunnat låna pengar genom IFAD-finansierade satsningar.

Sedan 2019 har antalet hungrande ökat med 122 miljoner på grund av pandemi, klimatförändringar och konflikter, bland annat kriget i Ukraina. Det visar årets FN-rapport över livsmedelssäkerheten i världen som släpptes i veckan.

Upp till 783 miljoner människor beräknas ha drabbats av hunger under 2022. Rapporten The State of Food Security and Nutrition in the World (SOFI) lyfter vikten av att investera i landsbygdsbefolkningar för att utrota hungern, tackla klimatkrisen och säkra tillgången på mat i hela världen.

Hungern är värst på landsbygden i utvecklingsländerna och drabbar småskaliga jordbrukare som paradoxalt nog producerar upp till 70 procent av maten i sin region.

Fler kvinnor än män drabbas. IFAD rapporterar att i mer än hälften av de hushåll som har osäker livsmedelsförsörjning på landsbygden är kvinnor huvudförsörjare.

IFAD menar att omvärlden nu kraftigt måste öka investeringarna i landsbygdsutveckling för att fattigdomen och hungern ska minska både på landsbygden och i städerna. Livsmedelssystemen måste omvandlas och bli mer motståndskraftiga, hållbara, rättvisa och inkluderande. Om småskaliga bönder får tillgång till teknik och marknader kan de producera mer varierad mat och anpassa sig till klimatförändringarna.

– En värld utan hunger är möjlig. Det vi saknar är investeringarna och den politiska viljan att implementera lösningar i stor skala, säger IFAD:s ordförande, Alvaro Lario i en kommentar till rapporten.

Att investera i landsbygdsutveckling är därför en nyckel till att minska fattigdom och hunger både på landsbygden och i städerna, enligt IFAD som pekar på att investeringar i jordbruket är två till tre gånger effektivare för att minska fattigdomen än investeringar i någon annan sektor. Det skapar värde, högre inkomster och arbetstillfällen och förser även städerna med livsmedel.

– Genom utbildning, tillgång till jordbruksmetoder, teknik och finansiering kan produktionen och motståndskraften mot klimatförändringarna öka. Exempelvis handlar det om vägar, lager, kylförvaring, elektrifiering, tillgång till digitala verktyg och vattenförsörjning.

IFAD menar att investeringar på 300–400 miljarder USD årligen fram till 2030 skulle skapa över 100 miljoner arbetstillfällen på landsbygden samtidigt som klimatförändringarna bromsas och den biologiska mångfalden skyddas.

Rapporten i korthet:
– Matosäkerheten är störst på landsbygden. Många söker sig till städerna för att få jobb och där det är lätt att få tag på billig skräpmat vilket bidrar till undernäring och kostrelaterade sjukdomar.
– 2022 hade mer än 29 procent av världens befolkning (2,4 miljarder människor) inte konstant tillgång till mat och befann sig i måttlig eller allvarlig livsmedelsosäkerhet. 600 miljoner människor beräknas vara kroniskt undernärda år 2030.
– Uppskattningsvis 148 miljoner barn under fem år var kronisk undernärda eller hade för låg vikt för sin ålder.
– Småskaliga jordbrukare får mindre än 2 procent av den globala klimatfinansieringen.

FAKTA/FN-organen Internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD) FN:s fackorgan för jordbruk, skogsbruk och fiske (FAO) FN:s barnrättsorganisation (Unicef) Världslivsmedelsprogrammet (WFP) och Världshälsoorganisationen (WHO) tar gemensamt varje år fram rapporten där färsk statistik över antal människor globalt som lider av hunger och undernäring presenteras liksom strategier för vad som behöver göras för att förbättra livsmedelssäkerheten i världen.