Att Sverige nu närmar sig det sista steget i att bli medlem i kärnvapenalliansen Nato och därmed sätta spiken i kistan för 200 år av alliansfrihet är sorgligt, men kommer också med en stor oro. Det är ett misslyckande för freden och säkerheten. Spänningar kommer att öka, Sverige blir en potentiell måltavla för kärnvapen och mer av våra gemensamma resurser kommer att läggas på upprustning istället för på välfärd som skapar säkerhet i människors vardag.

Sverige har böjt sig för en autoritär ledare och tystat sin kritik av Erdoğans nedmontering av demokratin och förtrycket mot kurder och oppositionella. Vapenexporten till Turkiet har återupptagits och en terrorlag, som kritiserades hårt av Lagrådet, har snabbt pressats genom riksdagen för att blidka Erdoğan. Det är ofattbart.
 
Att gå med i Nato har presenterats som ett “enkelt” svar på en extremt komplex situation. Vi är emot ett svenskt medlemskap för att fred inte kan byggas med militära medel. Fred skapas genom att förebygga väpnade konflikter genom att investera i mänsklig säkerhet, demokrati, nedrustning och jämställdhet. Det tar tid och resurser, resurser som nu istället kommer att läggas på Nato och upprustning.
 
Mycket av det IKFF varnat för med ett Natomedlemskap har inträffat redan under ansökningsprocessen. Vi har sett hur Sverige har anpassat sig på en rad områden.
 
Sverige har vänt från att anse att kärnvapen är oacceptabla, till att mena att det finns omständigheter då kärnvapen kan användas. Vilka dessa är kan dock ingen svara på. Vad gäller kärnvapen på svenskt territorium eller svenska soldaters medverkan i att planera eller öva massmord på civila i Natos kärnvapenövningar, har inga tydliga eller lugnande besked givits.
 
Regeringen har beslutat att ”tillfälligt” tillåta att Natotrupper baseras på svensk mark. Vad tillfälligt innebär är inte specificerat. Kommer vi i praktiken se utländska militärbaser i Sverige?
 
Den ökade militariseringen kommer också få konsekvenser för miljö och klimat. Vi befinner oss i en klimatkris och militär verksamhet har stora negativa konsekvenser för miljö och klimat. Ändå vill regeringen att krigsövningar med utländska trupper ska undantas miljöprövning. Det hotar vår mest grundläggande säkerhet, en frisk miljö och tillgången till rent vatten.
 
Det underlag som regeringen presenterade till riksdagen inför beslutet fastställer, utan analys, att ett Natomedlemskap inte kommer att få några konsekvenser för jämställdheten.
 
Det är en naiv bild. Ökad militarisering normaliserar våld som metod, och det är aldrig bra för kvinnors säkerhet. Ett exempel är hur exploateringen av kvinnors kroppar och övergrepp ökar runt utländska militärbaser. När fler beslut om Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik fattas inom militära institutioner som Försvarsmakten och Nato utestängs kvinnor i högre grad. Både för att militären är mansdominerad, och för att den bygger på en särskilt sorts militariserade maskulina ideal.
 
Militära behov tillåts dessutom alltid trumfa mänskliga behov. Miljarder satsas på upprustning istället för på kvinnor säkerhet, som förlossningsvård och äldreomsorg. Det får stora konsekvenser för kvinnors liv och säkerhet, och för jämställdheten.

En annan konsekvens som fått lite utrymme i debatten är det faktum att säkerhets- och försvarspolitik omgärdas av mycket sekretess och det är svårt att få tillgång till information om vad Nato fattar för beslut och gör.

Ett medlemskap i Nato innebär mindre insyn och demokratiskt inflytande över Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Vi i IKFF kommer att göra allt vi kan för att granska Sveriges agerande i Nato, kräva transparens och utkräva ansvar.

Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF.