Efter ett extrainsatt möte i Geneve slog FN:s människorättsråd (UNHRC) fast att det ”är kränkande och en tydlig provokationshandling att bränna en koran” och uppmanade världens länder att se över sina lagar.
Vid ett extrainsatt möte i Geneve i förra veckan samlade UNHCR 28 av rådets medlemsländer för att debattera en resolution som fastslår att det är en tydlig provokation att bränna en koran. Av närvarande länder röstade 12 länder emot medan 7 avstod.
Enligt resolutionen fördömer rådet de ”offentliga och överlagda vanhelgande av den heliga koranen” som har skett. Det understryks att de som begår dessa handlingar bör ställas till svars i enlighet med internationell rätt.
Resolutionen kan översättas ”Emot religiöst motiverat hat som utgör uppvigling till diskriminering, fientlighet eller våld”. Det är tydligt att det är Sverige som avses även om rådet inte skriver det rakt ut. Istället nämns ”vissa europeiska länder”.
Under en fyra timmar lång debatt som föregick voteringen i Genève framträdde flera muslimska länders utrikesministrar via länk, bland dem Indonesiens, Pakistans, Qatars och Saudiarabiens.
De EU-länder som sitter i rådet – Belgien, Finland, Frankrike, Litauen, Luxemburg, Rumänien, Tjeckien och Tyskland – röstade alla emot resolutionen. Det gjorde också bland andra Storbritannien och USA.
I resolutionen står också att rådet ser stora juridiska luckor i flera länder som gör att handlingar som dessa inte kan förhindras eller lagföras. FN:s medlemsländer uppmanas nu att se över sina respektive lagstiftningar.
Vid nästa ordinarie sammanträde ska det hållas utförliga panelsamtal i frågan, vilka FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter sedan förväntas rapportera tillbaka om.
Fakta: Mänskliga rättigheter i FN
Organen inom FN:s människorättsapparat arbetar utifrån FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna, som antogs 1948 som en ”gemensam riktlinje för alla folk och nationer”. Den är dock inte juridiskt bindande.
Deklarationen stadgar bland annat rätten till liv, frihet och personlig säkerhet, liksom förbud mot slaveri, tortyr och godtyckliga frihetsberövanden. Där understryks också religions-, åsikts- och yttrandefrihet.
Deklarationen framarbetades av FN:s kommission för mänskliga rättigheter.
2006 ersattes den av det nya organet FN:s råd för mänskliga rättigheter (United Nations Human Rights Council, UNHRC). 47 av FN:s 193 medlemsstater väljs av generalförsamlingen till tre år långa mandat.
Rådet har sitt säte i Genève och granskar medlemsstaterna över fyraårsperioder, men det kan också sammankallas för att hantera ”kritiska” människorättssituationer. I ett nästa steg kan oberoende rapportörer skickas ut som undersökande sändebud.
UNHRC kritiseras ofta för att vara tandlöst när det väjer för frågor av politiska skäl. Länder som själva är stora människorättsförbrytare väljs ofta in som medlemmar.
FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (Office of the High Commissioner for Human Rights, OHCHR) är högst ansvarig för MR-arbetet, samordnar det inom FN-systemet och för dialog med staterna.
Österrikaren Volker Türk är högkommissarie sedan 2022.
