Publicerad 12 januari, 2023
DebattStoppa planerna på att splittra akutmottagningen för våldtagna
Södersjukhusets ledning planerar att montera isär Akutmottagningen för Våldtagna, en välfungerande mottagning och den enda av sitt slag i Sverige. En sådan splittring går tvärs emot mottagningens grundidé, vilket är att erbjuda samlad vård efter våldtäkt. Beslutet riskerar att omintetgöra det tvärprofessionella samarbete som utvecklats på mottagningen under mer än sjutton år och hotar sekretessen, skriver undertecknarna.
Våldtäkt är, vid sidan av tortyr och krig, en av de mest traumatiserande händelser man kan vara med om. Akutmottagningen för Våldtagna startades 2005 utifrån idén om att personer som utsatts för våldtäkt ska erbjudas en sammanhållen, kostnadsfri, trygg och specialiserad vård. Mottagningen är välfungerande med ett strukturerat teamarbete och ett eget psykosocialt team som svarar för psykologiskt krisstöd och uppföljning efter det akuta besöket.
En central aspekt för Akutmottagningen för Våldtagna är att erbjuda våra patienter en extra nivå av diskretion och sekretess. Det innebär bland annat att vi har en skyddad enhet i det regionsövergripande journalsystemet. Vi kan därför tryggt säga till patienten att hens allmänläkare på vårdcentralen inte kan se att hen varit här.
Under 2022 tilldelades Akutmottagningen för Våldtagna ett utökat uppdrag från regionens politiker, vilket vi är väldigt stolta över. Uppdraget innebär att utbilda andra vårdgivare inom regionen om akutvård efter sexuellt våld och att stärka det psykologiska omhändertagandet efter våldtäkt.
Planeringen är i full gång och utbildningssatsningar har redan påbörjats. Detta utökade uppdrag kräver nära samarbete mellan psykologer, psykoterapeuter, kuratorer och omvårdnadspersonal på mottagningen. För att kunna planera och genomföra arbetet på ett effektivt och tillfredsställande sätt behövs en samlad organisation med gemensam chef.
Södersjukhusets ledning har i början av december lagt fram ett förslag som kommer att innebära en klyvning av akutmottagningen i två separata delar. Idéen är att samla all psykosocial personal i en enhet så att kuratorer, psykologer och psykoterapeuter som nu är anställda på olika avdelningar på sjukhuset ska tillhöra samma organisation med en gemensam chef.
För en mottagning som Akutmottagningen för Våldtagna – som redan har ett eget psykosocialt team och en verksamhetsnära ledning som är väl insatt i vårt arbete – ser vi enbart potentiella försämringar med en sådan förändring.
I det förslag som lagts fram ingår bland annat att kuratorer, psykologer och psykoterapeuter inte innefattas av mottagningens särskilda sekretess. Det betyder att den stärkta sekretess vi vanligtvis kan garantera våra patienter inte längre gäller.
Journaler från krissamtal med kurator eller psykolog efter en våldtäkt kommer att vara tillgängliga för andra vårdgivare på samma sätt som när man sökt vård för influensa. Att samtalsdelen separeras från den medicinska delen i journalsystemet försvårar även mottagningens noggranna arbete för att ingen patient ska falla mellan stolarna.
I SKRs rapport Vården vid sexuellt våld – Nuläge och vägar framåt konstateras att samordning av psykosociala och medicinska insatser ”skapar bättre förutsättningar för vården att ta en aktivt stödjande roll för patienter”. De konstaterar vidare att de tvärprofessionella strukturer som finns på specialiserade mottagningar underlättar detta stöd. SKR manar i sin rapport till förbättring av vården för våldtagna, och en ökad jämlikhet över landet.
Akutmottagningen för Våldtagna har ett regionalt uppdrag som innefattar både specialiserad vård och kunskapsspridning. Den aktuella omorganiseringen riskerar att leda till en uttunning av den specialistkunskap som utvecklats på mottagningen.
Så sent som för ett par veckor sedan var medarbetare från Akutmottagningen för Våldtagna inbjudna att tala på en konferens i Sarajevo, med det uttalade syftet att tjäna som förebild för hur en mottagning för våldtagna kan vara organiserad. Vi lyfts fram som gott exempel i tidningsartiklar och rapporter. Vi tar emot studiebesök från hela landet med eldsjälar som driver frågan om att bygga upp liknande mottagningar (referens 6). Att samtidigt behöva försvara vår existens inför vår egen ledning känns oerhört frustrerande.
Vi menar att det är en usel idé att splittra och försämra vården för de som utsatts för våldtäkt. Region Stockholm har en fungerande akutmottagning för våldtagna, som dessutom fått förtroende, uppdrag och medel för att ytterligare förbättra och stärka den akuta vården och uppföljningen efter våldtäkt. Vi ser ingen rimlig anledning till att stycka upp en välfungerande verksamhet som är mitt i ett viktigt utvecklingsskede.
Lisa Nordlund, leg psykolog med psykologiskt ledningsansvar. Akutmottagningen för Våldtagna
Anna Tell, leg hälso- och sjukvårdskurator. Akutmottagningen för våldtagna
Anna Åkerlund, kurator. Akutmottagningen för våldtagna
Karin Lindeberg, socionom/leg psykoterapeut. Akutmottagningen för Våldtagna
Monika Hartig, leg psykolog/leg psykoterapeut. Akutmottagningen för Våldtagna
Lena Maltzman, specialistläkare, medicinskt ledningsansvarig läkare. Akutmottagningen för Våldtagna
Anna Möller, PhD, Överläkare. Akutmottagningen för våldtagna
Aleck Lando, leg sjuksköterska. Akutmottagningen för våldtagna
Loren D. Arriagada, forensisk sköterska. Akutmottagningen för våldtagna
Linda Toftgård, forensisk sköterska. Akutmottagningen för våldtagna
Elin Magnusson Sjöberg, medicinsk sekreterare. Akutmottagningen för våldtagna
Debattartikeln har tidigare publicerats i Dagens ETC
