Startsida - Nyheter

Recension

Dokumentären om Selma – personlig snarare än politisk

Selma Lagerlöf med Sophie Elkan.

Under julhelgen uppmärksammades Selma Lagerlöf stort på SVT med nyproducerad dokumentär, dramaserien Selma från 2008 och en maratonuppläsning av Gösta Berglings saga. Nu blir dokumentären också en serie på UR som kommer att användas i utbildningssyfte. Maria Bratt har sett den.

Selma Lagerlöfs liv och böcker slutar aldrig fascinera oss. Hon gjorde revolt mot den klassiska kvinnoroll som förväntades under det senare 1800-talet och 1900-talet.

Strax för jul presenterade SVT en dokumentär i två delar – Dokumentären om Selma av Ulrika Nulty och Kristina Lindström. Dokumentären utgjorde huvudnummer i en helgsatsning på författaren och hennes verk.

Selma växte upp i Värmland, på gården Mårbacka i en inflytelserik familj. I släkten fanns bland annat präster och bönder. Hennes far drack och Selma blev förlamad i fyraårsåldern. Hon blev botad och frisk så småningom på västkusten. Gården Mårbacka var dyr att driva, och hennes far hade så mycket skulder att de var tvungna att sälja gården. Det blev en besvikelse för familjen, då de hade förväntningarna att växa, men tynade istället bort.

När Selma blev äldre ville hon studera som lärare i Stockholm – och kom in på utbildningen, vilket var väldigt kontroversiellt på den här tiden, då kvinnor inte skulle studera eller arbeta utan istället vara hemmafruar. Hennes familj, särskilt hennes far, var skeptisk och emot hennes drömmar om att bli lärarinna. Det här var början på kvinnans frigörelse. Vid den här tiden var hon i 20-årsåldern och förlamningen hade släppt, men hon var halt.

Selma ville frigöra sig från de förväntningarna omgivningen hade på henne, hon började studera mot alla odds och hennes bror hjälpte henne att finansiera utbildningen. Hon tog sin lärarexamen vid 26 års ålder.

Snart växte intresset att börja skriva. Hon klippte av sitt långa hår och började umgås med kvinnor som var politiskt aktiva, och drev kvinnorättsfrågor. Hon skrev böcker och möttes av allt mer positiv respons. Hennes framgångar ledde till att hon vann ett pris i litteratur för en novell hon skrivit. 

Hon lär känna Sophie Elkan och de två blir förälskade och inleder en relation. Det var en farlig förälskelse enligt Sophie Elkan, som skriver till Selma att de borde bränna sina brev. Året efter får Selma ett stipendium av Svenska akademin.

Selma ser bortom det synliga och börjar intressera sig för andlighet och att få kontakt med andra världar och det undermedvetna. Hon börjar resa mer med Sophie Elkan och fortsätter skriva. Hon var en frigjord kvinna på sin tid. Hon reser till bland annat Jerusalem och upplever fanatism och intolerans och där och då föds idén till boken Jerusalem som blir hennes första internationella genombrott.

Selma flyttar till Falun och där träffar hon celebriteter som Karl Larsson och Anders Zorn. Det är här hon träffar som är väldigt politiskt aktiv inom kvinnorättsrörelsen. Selma slits mellan sina två kärlekar – Valborg Olander och Sophie Elkan. Sophie blir en resekamrat och hemma väntar Valborg Olander på henne. Selma behövde båda, och det blir allt mer komplicerat. 

När hon släpper boken Nils Holgersson blir det en litterär succé som säljer i stora upplagor. För pengarna köper hon tillbaka Mårbacka.

Industrialismen börjar ta fart vid 1900-talets början, den svenska filmens guldålder. Hennes böcker börjar filmatiseras och visas på biografer. Filmerna blir kända internationellt. Vid det här laget har Selma blivit världsberömd, men har fortfarande inte rätt att rösta i de politiska valen. Kvinnors kroppsorgan börjar vägas och mätas för att visa att kvinnans plats är i hemmet, och om hon skulle gifta sig, skulle hon förklaras som omyndig. Naturvetenskapen används för att bevisa att kvinnan är en ”halvvarelse”, som befinner sig mellan män och barn, att kvinnan är infantil,svag, opålitlig och med svaga nerver med anlag för hysteri. 

Selma blir den första kvinnan och författaren som får ta emot Nobelpriset och Sophie Elkan och Valborg Olander följer med henne. Det blir ett triangeldrama. Selma älskar dem båda.

Hon tjänar alltmer pengar, köper skog, mark till Mårbacka. Hon börjar engagera sig mer och mer politiskt. Kvinnorättsrörelsen växer vid sidan av arbetarrörelsen, men det är än svårt att släppa in kvinnor i politiken. Rasbiologin är ett faktum, rasistiskt ordbruk är en del av tiden, och detta anammar Selma. Svenska politiker blir vänner med Hitler och stödjer rasismen i Tyskland. 

År 1921 införs kvinnlig rösträtt, och modernismen och det svenska folkhemmet myntas och växer. Samma år byggs Mårbacka ut och börjar införa mer företagande med många anställda. Men Mårbacka är dyrt att driva, och går back. Dokumentären visar följderna vid slutet av Selmas liv.

Dokumentären om Selma beskriver personen Selma. Och det finns en hel del tveksamheter, om hennes politiska engagemang verkligen höll måttet? Selma var en berättare, inte en politiker. Hon ville de facto tjäna pengar på Mårbacka, och sålde mycket böcker i Hitler-Tyskland. Hon påverkades av de nazistiska vindarna som blåste över Europa och svepte över Sverige. Selma ville bli rik på sitt författarskap och var mån om Mårbacka. Hon strävade efter att göra karriär som författare, inte för att förändra samhället, är min analys. Man kan även ana att hon blev beroende av sina kunder i Tyskland och gjorde allt för att få Mårbacka att växa. 

Samtidigt blev Selma en förebild för kvinnor då hon slog igenom stort i en bransch dominerad av män. Hon var inspirerad av Valborg Olanders kamp för kvinnor rättigheter, men att hon skulle varit en kvinnorättskämpe är tveksamt. Hon blev ingen världsförbättrare. Jag tror att hon var rädd att strida mot de politiska makterna i rädsla för att förlora läsare. Hon ville vara konventionell, inte kontroversiell, för att sälja sina böcker.

Det är uppenbart att Selma var intresserad av kvinnor och att det spekulerades om hennes sexuella läggning i tidningarna. Det påstods att hon aldrig skaffade sig en make på grund av att hon var halt, som efterföljd av att hon under sin barndom hade problem med höften. Ordet ”lesbisk” användes inte utan det påstods att hon skrev i brist på äktenskap. 

Dokumentären handlar om Selma som person, helt enkelt ett personporträtt. Det är lite oklart vilket budskap dokumentären har till oss. Är det att beskriva människan Selma och hennes ekonomiska villkor? Är det att beskriva hennes kärlekslivs vedermödor? Där lyckas dokumentären bäst. Vad som driver hennes författarskap och det budskap hon vill delge oss ger dokumentären föga kunskap om. 

Dokumentären om Selma
Regi och produktion:
Kristina Lindström och Ulrika Nulty
Produktionsbolag: Sveriges Television AB
Kan ses på SVT Play till och med 27 december 2024.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV