EU har utvärderat #metoo och förekomsten av sexuella trakasserier i Europa. I en ny rapport presenteras vad som hänt sedan 2017 då #metoo-vågen svepte över världen samt politiska förslag på vad som bör göras för att få stopp på trakasserier, övergrepp och våld mot kvinnor.
– Sexuella trakasserier är ett stort samhällsproblem med konsekvenser på både strukturell och individuell nivå, säger Carina Ohlsson socialdemokratisk europaparlamentariker till Fempers nyheter.
Som ledamot i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män har Ohlsson varit med och tagit fram ändringsförslag till det första betänkandet som ska lämnas in under veckan.
– Enligt rapporten har 61 procent av kvinnorna inom serviceyrken
utsatts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Därför är metoo inte något som var utan även fortsättningsvis är en viktig fråga.
– För att komma åt sexuella trakasserier på arbetsplatsen är det viktigt att göra insatser på alla nivåer i organisationen, på företaget eller myndigheten, säger Ohlsson.
Även europaparlamentarikerna och tjänstemännen i parlamentet har fått genomgå utbildning i ämnet.
Ett av de tillägg som Ohlsson gör till den ursprungliga texten handlar om hur viktigt det är för kvinnor att ha en trygg anställning, eftersom det stärker individens roll på arbetsmarknaden men framför allt i relation till de överordnade arbetsledarna och cheferna på arbetsplatsen.
Många som utsätts för sexuella trakasserier är unga kvinnor med otrygga anställningar, och som därför befinner sig i en sårbar position.
Ohlsson, som i arbetet med ändringsförslagen har träffat flera av arbetsmarknadens parter liksom kvinnoorganisationer i Sverige, säger att de har varit mycket positiva till att EU visar vilja att komma tillrätta med sexuella trakasserier. Som Fempers nyheter tidigare har rapporterat om har mycket gjorts men lite har förändrats i praktiken. Kvinnor fortsätter att utsättas för sexuella trakasserier på jobbet.
EU har flera arbeten som rör våld mot kvinnor på olika sätt på agendan. Dels ett direktiv som rör mäns våld mot kvinnor, vilket ska leda till unik EU-gemensam lagstiftning på området, dels Istanbulkonventionen som EU vill ska komma att omfatta alla medlemsländer.
Hur går det då att driva dessa frågor i utrikespolitiskt mycket oroliga tider?
– Trots att det är mycket möten som gäller Ukraina, Nato etcetera så skulle jag inte säga att det är locket på när det rör andra frågor, såsom våld mot kvinnor, trakasserier och jämställdhet, säger Ohlsson.
Hon är dock uppenbart besviken på den svenska regeringens ställningstagande mot feministisk utrikespolitik och att jämställdhetsfrågan inte prioriteras.
– Det är anmärkningsvärt att Ulf Kristersson inte lyfte jämställdhet i sitt tal inför att Sverige tog över ordförandeklubban i EU inför det närmaste halvåret, säger Carina Ohlsson.
Detta är en utveckling som oroar henne.
En annan sak är den utveckling hon ser i flera länder med inskränkningar i rättsstaten, demokratin och jämställdheten.
– Det leder i förlängningen till att kvinnor tystas, säger Ohlsson.
När stater tenderar att kriminalisera eller undergräva möjligheterna att verka fritt i ett land begränsas oftast först just kvinnors utrymme att göra motstånd på olika sätt och deras röster tystas.
