Skymningsland är en utställning om att stå på tröskeln till en okänd framtid. Utställningen som pågår på Moderna museet i Malmö ger inga lösningar men triggar fantasin och erbjuder plats för reflektion.

– Skymningsland refererar till den tid vi lever i, och den speglar även mina egna känslor för en mörk tid där olika kriser avlöser varandra. Vi har både en ekologisk och en geopolitisk kris, men det som är intressant är att skymningen som naturtillstånd inom många kulturer också förknippas med reflektion och kreativitet. I skymningen har vi med fantasins och drömmens hjälp möjlighet att få fatt i något vi inte ser. Och ur det kan det komma något spännande och kreativt, säger Joa Ljungberg.

Mer än en utställning

Skymningsland består av verk från 11 olika konstnärer och innehåller allt ifrån videoprojektioner till stora skulpturer. Joa Ljungberg berättar att hon ville ha en variation av konstformer men att det som binder samman verken är att konstnärerna på olika sätt intresserat sig för vår samtid, hur vi möter en kris och det gränstillstånd vi befinner oss i där saker är i omvandling.

För att reflektera det arrangerar Moderna museet i Malmö i samband med utställningen också studiecirklar och workshops där de bjuder in både konstnärerna bakom verken, men också författare, forskare och representanter för Omställningsrörelsen. Bland annat kommer Pella Thiel att hålla en föreläsning om naturens rättigheter.

– Skymningsland som projekt är mer än bara en utställning, vi vill utnyttja rummet som en plattform där andra discipliner kan komma in och där även publiken interagerar, säger Joa Ljungberg.

Under vintern har de haft en läsecirkel utifrån boken Aktivt hopp av Joanna Macy och Chris Johnstone, som också har varit en stark inspiration för utställningen.

– Vi har också ett samarbete med tidningen Expo. Där läsecirkeln tar fasta på den ekologiska krisen så kommer Expos workshop och föreläsningar snarare ta fasta på den demokratiska krisen.

Vill minska transporterna

I en essä beskriver Joa Ljungberg bakgrunden till utställningen. Bland annat skriver hon om författaren Amitav Ghoshs bok Den stora galenskapen som beskriver hur vi intellektuellt har svårt att greppa klimatförändringarna utan fortsätter att leva våra liv som vanligt och om djupekologen Joanna Macys bok Aktivt hopp som handlar om hur våra reaktioner på den annalkande krisen beror på vilken berättelse om världen vi väljer att identifiera oss med. Tror vi att vi är på väg mot det stora sönderfallet, försöker vi fortsätta med ”business as usual” eller är vi en del av den stora omställningen?

I essän reflekterar Joa Ljungberg även kring vilken roll konstnärerna kan spela i den övergångsfas, eller skymningsland, som vi befinner oss i. Bland annat tar hon filosofen Jonna Bornemark till hjälp för att beskriva hur konstnärerna på ett nästan magiskt sätt kan få oss att uppfatta det som är i färd med att hända genom att vara både närvarande, inkännande och medskapande.

Till utställningen har Joa Ljungberg dels valt redan existerande verk men också bjudit in ett antal konstnärer till att skapa nya verk direkt på platsen. Det här är en del i Moderna museets arbete med att minska på transporter vilket dels ger mindre utsläpp men också gör att pengar som annars skulle gått till transporter kan gå till konstnärlig nyproduktion.

Inspiration från Tibet

En av konstnärerna som gjort verk på plats är Ingrid Elsa Maria Ogenstedt. Hennes bidrag till utställningen består dels av två höga torn gjorda i tätt sammanfogad vass och dels av ett verk gjort i lera som har en organisk form.

Inspirationen till tornen kommer från Tibet där det står kvar torn som är mellan 500 och 2000 år gamla, som har överlevt både jordbävningar och konflikter men vars ursprungliga syfte nu är glömt. Men de kan också leda tankarna till World Trade Center, två andra torn vars öde kan berätta om civilisationers förgänglighet och om livets skörhet.

– De här tornen har levt med mig i flera år, de symboliserar stabilitet men också en vilja att fortsätta uppåt, säger Ingrid Ogenstedt och berättar att hon på grund av takhöjden i utställningshallen också ville göra något högt som stack ut.

Att hon har valt att använda sig av traditionella hantverkstekniker har också en tydlig koppling till utställningens tema.

– Vi lever i en värld där modernitet alltid betyder bättre och snabbare samtidigt som det finns  äldre kunskaper som har glömts av. Det här är tekniker som har funnits sedan århundraden tillbaka men som en del nu börjar intressera sig för på nytt när man ska skapa mer hållbara miljöer.
Ingrid Ogenstedt säger att hon i sitt konstnärsskap har svårt att blunda för den samhällsutveckling vi befinner oss i.

– Jag vill inte vara teknikkritiker, men vi är inte nödvändigtvis intelligentare idag än vi var för hundra år sen. Förr visste till exempel många vilka problem det kunde innebära att bosätta sig vid kusten på grund av väder och vind, det fanns kunskaper om landskapet och om material och som vi kan behöva påminna om i dag.

"Konsten får inte bli instrumentell"

Bland utställningens andra verk finns till exempel Anna Lings Zostera marina (ålgräs) som består av dukar med tunna lager av tusch som ska ge känslan av att titta på ålgräsängar genom en vattenyta. Här finns också den nederländske konstnären Jonas Staals verk Klimatpropaganda, videostudie där han undersöker hur klimatkrisen använts som slagträ i olika ideologiska sammanhang.

Med anledning av att du skriver om konstnären som en magiker i din essä, vilka möjligheter tror du att konsten har att påverka framtiden?

– Konsten får aldrig bli instrumentell, vi ska inte förvänta oss att den ska visualisera tydliga lösningar. Däremot kan många konstnärer känna in sin samtid och få fatt i pågående normförskjutningar och omvandlingsprocesser, säger Joa Ljungberg och fortsätter:

– Utställningen ger inte lösningar och berättar inte fakta men den skapar ett rum som visualiserar aspekter av vår samtid, triggar igång vår fantasi och erbjuder en plats där vi kan reflektera tillsammans.

En del av utställningen avslutas den 12 mars medan andra delar håller öppet till och med den 9 april.