Trots brist på personal inom flera kvinnodominerade välfärdsyrken är lönerna inom dessa sektorer fortsatt låga, enligt en färsk rapport från expertnätverket Lönelotsarna.

Rapporten avslöjade att heltidslönerna i kvinnodominerade yrken i genomsnitt är 19 % lägre eller 8 000 kronor lägre än i andra yrken.

Lönegapet minskade mellan åren 2015 och 2018, men sedan dess har det varit oförändrat.

Några av de främsta kvinnodominerade yrkena i Sverige är sjukvård, utbildning, socialt och administrativt arbete.

Enligt rapporten är den genomsnittliga heltidslönen i kvinnodominerade yrken 33 300 kronor medan den i övriga yrken är 41 300 kronor, en skillnad på 8 000 kronor.

Underlag för rapporten är uppgifter om lön åren 2015, 2018 och 2021 för anställda i åldern 20–66 år.

Rapporten lyfter också fram löneskillnaderna mellan kvinnodominerad sjukvård och mansdominerad teknik, där kvinnodominerade yrken tjänar mellan 2 500 och 14 300 kr mindre.

Det strukturella lönegapet minskade från 21 procent 2015 till 19 procent 2018, men har därefter alltså stått still.

Marie Trollvik, ordförande för Lönelotsarnas, betonade vikten av att komma till rätta med löneskillnaderna i ett pressmeddelande. 

– Om inte lönerna i den kvinnodominerade välfärden höjs till en konkurrenskraftig nivå kommer det leda till längre vårdköer, större barngrupper och ett mindre effektivt arbete för att förebygga våld och kriminalitet. Det är politikens och parternas gemensamma ansvar att vända trenden, säger Trollvik.

Trots att pandemin aktualiserade frågan med krav på omvärdering av kvinnodominerade välfärdsyrken förblir lönerna låga enligt rapporten.