Studien visar att om ett barn eller en tonåring har en funktionsnedsättning av något slag så är risken dubbelt så stor för att hen blir utsatt för ett sexuellt övergrepp, blir fysiskt eller psykiskt misshandlad eller mobbad om man jämför med ett barn eller tonåring utan funktionsnedsättning.

– Ungdomar med neuropsykiatriska eller psykiatriska tillstånd och diagnoser är särskilt utsatta, säger Carl-Göran Svedin, affilierad professor vid institutionen för socialvetenskap på Marie Cederschiölds högskola och en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.

I studien har 3268 elever i årskurs tre på gymnasiet svarat anonymt på en enkät om erfarenheter av sexuellt övergrepp och andra former av våld under hela uppväxten.

Kunskapsluckor kring barn med funktionsnedsättning

Enligt forskarna som har genomfört undersökningen finns det stor kunskapsluckor i Sverige när det kommer till barn och unga med funktionsnedsättning, och forskning saknas. De menar att mer måste göras för att säkra en trygg uppväxt för barn med funktionsnedsättningar och skydda dem från alla former av våld, något som är grundläggande i barnkonventionen.

–  I vår dialog med olika samhällsaktörer så är det tydligt att det här inte alltid är allmänt känt. Det fanns till och med en uppfattning om att de här barnen och unga borde vara utsatta i lägre utsträckning eftersom det är en grupp man värnar särskilt om, säger Maria Melin, projektledare på Myndigheten för delaktighet, MFD.

Rapportförfattarna menar att alla samhällsaktörer som arbetar med barn och unga bör ta del av den kunskap som redan finns om funktionsnedsättningar och våld.

– För att säkerställa varje barns rättigheter behöver samhället ta ansvar, men då behöver vi också ha kunskap. Därför är det så viktigt att den här typen av undersökningar genomförs regelbundet. Utan kunskap kan vi inte ge de insatser som behövs för att upptäcka, förebygga och ge rätt stöd och skydd säger Cecilia Sjölander, generalsekreterare för Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

– Det kan även behövas attitydförändringar, i dagsläget är det inte alla som förstår att de här frågorna berör dem, säger Maria Melin och fortsätter:

– Vi efterlyser också fler praktiska metoder och arbetssätt, till exempel för att kunna prata med barn med funktionsnedsättning om våld och sexuella övergrepp.

Undersökningen genomfördes av forskare från Marie Cederschiöld högskola på uppdrag av Stiftelsen Allmänna Barnhuset, som i sin tur har skrivit rapporten på uppdrag av Myndigheten för delaktighet, MFD.