– Det är genomgående färre kvinnor än män som har valts in i riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige, säger Jonas Olofsson, som arbetar med demokratistatistik på SCB i ett pressmeddelande.

I riksdagen är, sedan valet 2022, 46 procent av ledamöterna kvinnor och i kommunfullmäktige runtom i Sverige är andelen kvinnor 43 procent. Det innebär att andelen kvinnor både i riksdagen och i landets kommunfullmäktige ligger kvar på samma nivå som efter valet för fyra år sedan, enligt SCB:s undersökning.

I regionernas beslutande organ regionfullmäktige steg andelen kvinnor från 48 till 49 procent.

Störst skillnader i andelen kvinnor och män finns bland kandidaterna under 30 år och bland dem över 65 år.

– Det är tydligast är bland unga riksdagsledamöter, där 24 procent av de invalda är kvinnor. Samtidigt var det en relativt liten grupp unga som valdes in i riksdagen, säger Olofsson.

Könsfördelningen skiljer sig mycket åt mellan partierna. När en andel överstiger 60 procent och den andra hamnar under 40 brukar det betraktas som en ojämn könsfördelning.

– I riksdagen hade Sverigedemokraterna följt av Kristdemokraterna högst andel män bland sina invalda kandidater med 74 procent respektive 68 procent. I andra änden hamnar Vänsterpartiet följt av Miljöpartiet med en betydligt högre andel invalda kvinnor, 71 procent respektive 67 procent, säger Jonas Olofsson.