Hashtagen #jagvetvadensnippaär har tapetserat sociala medier den senaste veckan. Aldrig har väl ordet ”snippa” diskuterats så flitigt i det offentliga samtalet som nu.

Det började som en protest efter att en man i 50-årsåldern friades för våldtäkt mot en tioårig flicka av Hovrätten i Västsverige. Ordet ”snippa”, som flickan hänvisade till, ansågs nämligen för otydligt av domarna. Trots att flickans berättelse ansågs trovärdig och trots att det blev styrkt att mannen haft händer både på och ”långt inne” i hennes snippa.

Flickan borde använt korrekta termer, verkar domarna mena. Hon borde sagt ”slida”. För det blev en omöjlig ekvation för domarna att å ena sidan tänka ”yttre könsorgan” och få ihop det med ordet ”inuti”. Nej, det blev kortslutning hos de fyra manliga domarna, så den ofredande mannen friades.

Jag vet inte vilket begrepp som domarna hade ansett varit rätt. Men det är absurt att det 2023 fortfarande är ord och semantik som avgör om män som begår övergrepp har gjort fel eller om allt i själva verket är offrets fel.

Offrets fel att hon bar en för kort kjol, inte sa nej eller som i det här fallet, beskrev sitt könsorgan med ett ord som de okunniga domarna inte råkade förstå sig på.

Och här kan man verkligen invända att det borde vara uppenbart att en vuxen mans händer inte ska vara i närheten av ett barns könsorgan överhuvudtaget.

Det är tragiskt, men kanske är det nu, den 8 mars 2023 som den feministiska rörelsen ska driva snipp-debatten vidare. För det är alldeles uppenbart att hela Sverige behöver den här lektionen i kvinnors fysiologi. Lika uppenbart är att vi inte kan nöja oss med att våldtäkter mot flickor får pågå så länge det inte går att bevisa exakt var på flickans könsorgan förövaren kladdade på henne.

Det hela handlar ju om att inte backa i att lära våra barn om kroppslig integritet. Om ”stopp min kropp” och om att sätta gränser. För ska vi verkligen stötta dem – och varandra – i att det aldrig är okej med övergrepp, då måste vi vara konsekventa.

Mer konsekventa och ännu tydligare.

Då måste vi ta den här kampen fullt ut. Då måste vi sätta press på ett rättssystem som alltid står på den utsattas sida.

Men det handlar också om att gå ännu länge i att flickor, tjejer och kvinnor ges en lika naturlig relation till sitt könsorgan, sin snippa, som pojkar lär sig att ha till sitt könsorgan. För lika lite som en flickas och kvinnas sexualitet år 2023 ska hållas tillbaka av konservativa, förlegade synsätt ska snippan slippa behöva vara det tabu som det varit i århundraden. Det säger rätt mycket att ”snippa” bara funnits i ordböckerna sedan 2006, medan ordet ”snopp” är urgammalt.

I det sammanhanget måste är det ett framsteg när en flicka i förhör kan beskriv hur ett övergrepp gått till genom att det finns ett självklart, vedertaget ord för sitt könsorgan. Något som alltså inte funnits för tioåriga flickor tidigare. Och när detta görs då måste samhället gå henne till mötes.

Då kan inte bakåtsträvande män förstöra de framstegen.

Det är detta 8 mars måste handla om. Ingen kan från och med nu få missa att lära sig om vad en snippa är och vem det är som bestämmer över sin egen snippa. Och detta gäller särskilt för gubbarna med makt.

Lina Stenberg, skribent och författare.