Vapen och ammunition till Ukraina har stått högt på den politiska dagordningen den senaste tiden. ”Men det har saknats fokus på frågan om sexuellt våld som vapen – en fråga som kräver insatser innan kriget bryter ut, under pågående konflikt men också långt långt efter.”, skriver EU-parlamentarikern Carina Ohlsson (S).
Ingen har kunnat undgå debatterna och de politiska besluten om vapenförsändelser till Ukraina. Det är med all rätt som dessa frågor har dominerat dagordningen, för Ryssland får inte vinna det här kriget. Jag har dock saknat fokus på ett av de vapen som miljontals kvinnor och flickor utsätts för i väpnade konflikter. Jag pratar såklart om sexuellt våld som används som vapen i krig och konflikt.
Våldtäkter är ett lika gammalt vapen som spjutet. Skillnaden är att spjutet har utvecklats till stridsvagnar, automatkarbiner och pansarskott men våldtäkterna finns kvar. Trots att det sexuella våldet alltid varit ett vapen som använts flitigt var det först för 15 år sedan som FN fastslog våldet som ett vapen i krig. Några år innan det, år 2000, fastslog FN i resolutionen 1325 om kvinnor, fred och säkerhet att frågan behöver lyftas.
Det sexuella våldet drabbar kvinnor på plats i krigsområden, men också kvinnor på flykt från krig riskerar att utsättas för övergrepp eller trafficking, inte minst vid gränsområden.
Vi vet att ryska soldater i stor grad våldtar – främst kvinnor och flickor – som ett sätt att skada fienden. I väpnade konflikter ser vi också hur andra typer av sexuellt våld förekommer, så som påtvingade äktenskap, prostitution, sexuellt slaveri och trafficking. Det sexuella våldet drabbar kvinnor på plats i krigsområden, men också kvinnor på flykt från krig riskerar att utsättas för övergrepp eller trafficking, inte minst vid gränsområden.
Män som får bevittna eller får kännedom om att deras partner har utsatts för sexuellt våld av fienden tenderar att även han bli våldsam mot sin partner, även i de fall där mannen aldrig slagit tidigare. Som om det inte vore nog att som kvinna i ett krigsområde bli utsatt för det sexuella våldet av fienden, det medför också en ökad risk att dessutom bli utsatt för våld i hemmet.
På grund av kriget försämras tillgången till vård, inte minst för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa.
På grund av kriget försämras tillgången till vård, inte minst för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa. Det gör att den vård som utsatta kvinnor skulle behöva många gånger knappt existerar, i vissa fall inte ens i grannländerna. Vi ser nu hur utsatta kvinnor som flyr Ukraina till grannländerna Ungern och Polen inte får den hjälp som behövs. Dels på grund av det extremt strikta abort-förbud som Polen infört, dels för att vård för sexuell och reproduktiv hälsa inte alltid ingår i den allmänna sjukvården utan sker till självkostnadspris. Rätten till fri abort måste stärkas, men när inte ens krigsoffer som blivit gravida till följd av våldtäkt får rätt till en trygg och säker abort i Polen, då måste EU:s krav skärpas.
EU antog en särskild resolution för kvinnor i konflikten mellan Ryssland och Ukraina i maj 2022. Den innehåller tuffa ställningstaganden om sexuellt våld som vapen, stöd till de kvinnor som utsätts och att medlemsstaterna ska ge den vård som behövs för kvinnor på flykt från Ukraina. Resolutionen är bra. Men när vi ser att verkligheten fortfarande är en annan, måste EU och medlemsstaterna göra mer. Frågan måste upp på dagordningen.
Sexuellt våld som vapen är inte bara en fråga under pågående konflikt. Det är en oerhört komplicerad fråga som lämnar många spår efter sig.
Sexuellt våld som vapen är inte bara en fråga under pågående konflikt. Det är en oerhört komplicerad fråga som lämnar många spår efter sig. Ett sådant exempel kunde vi se när kvinnor kunde återvända till Irak efter ockupering av IS. Men barnen som fötts av kvinnorna som utsatts för våldtäkter av IS-soldater har till stor del hamnat på barnhem då de inte är välkomna hem.
Frågan om sexuellt våld som vapen måste högre upp på agendan. Det är en fråga som kräver insatser innan kriget bryter ut, under pågående konflikt men också långt långt efter. Politiken behöver i alla lägen stå upp för och prioritera flickors och kvinnors rättigheter och stötta de kvinnoorganisationer som finns på plats.
Carina Ohlsson (S), EU-parlamentariker
