Nyheter

Tre regioner blir huvudansvariga för vård vid könsdysfori

Ulrika Westerlund riksdagsledamot Miljöpartiet och tidigare bland annat RFSL:s före detta förbundsordförande.

Socialstyrelsen har nu beslutat vilka som ska bedriva vård vid könsdysfori. Det blir Region Stockholm, Region Östergötland och Västra Götalandsregionen och de ska samarbeta med tre andra regioner. 

Socialstyrelsen har nu fattat beslut om vilka enheter som ska få bedriva vård av personer med könsdysfori. Det handlar om personer vars könsidentitet inte stämmer överens med det kön de registrerades som vid födseln. De utvalda enheterna ska också göra könsbekräftande kirurgi.

– Det här är ju ett beslut som har skjutits upp under ganska lång tid och det är bra att det nu äntligen kommit, säger Ulrika Westerlund, riksdagsledamot i Socialutskottet för Miljöpartiet och talesperson för hbtqi, till Fempers nyheter.

Enligt Socialstyrelsen blir det nu alltså sex regioner som ska bedriva vården. Tre var redan beslutade sedan tidigare, nämligen regionerna Stockholm, Östergötland och Västra Götaland. De ska i sin tur samverka parvis med regionerna Uppsala, Skåne och Västerbotten.

– Under tiden som de olika mottagningarna har väntat på beskedet har det varit svårt för dem att veta hur de ska tänka kring rekrytering och så vidare, så dröjsmålet har förmodligen bidragit till de nu väldigt långa köerna, även om det inte är den enda förklaringen, säger Westerlund.

Det fanns sedan tidigare ett beslut om att vård vid könsdysfori ska bedrivas som nationell högspecialiserad vård och utgå från tre enheter. Det beslut som Socialstyrelsen nu har fattat beskriver myndigheten själv som ”ovanligt”.

”Den beredningsgrupp som har analyserat tillståndsansökningarna från regionerna har dock bedömt att ingen av de sökande enheterna ensam har kapacitet att utföra all vård inom tillståndsbeslutet och uppfylla de villkor som ställts. Därför har man förordat en lösning som bygger på samarbete mellan fler regioner.”

– Det återstår att se exakt hur det kommer att fungera med samarbetet med de tre mottagningar som nu inte fick tillståndet, men som ska paras ihop med var sin mottagning som har tillstånd. Det måste självklart följas noga så att inte patienter får långa resor för att genomföra något moment i utredningen eller behandlingen som kan utföras på en av de samarbetande mottagningarna, säger Ulrika Westerlund.

Hon tillägger:

– Syftet med att den könsbekräftande vården ska bli så kallad nationell högspecialiserad vård är såklart att vården ska ha hög kvalitet och vara likvärdig och att alla som är i behov av den ska få samma höga kvalitet, oavsett var i landet de bor. Att det verkligen blir så måste följas upp och säkerställas när beslutet nu väl kommit. De långa köerna inom den könsbekräftande vården är ett stort problem och det här beslutet löser ju inte detta.

Övergången till nationell högspecialiserad vård sker den 1 januari 2024.