– Världen befinner sig i ett klimatnödläge. Förutom att göra oss av med fossilberoendet måste klimatomställningen ske rättvist och inte förstärka ojämlikheter för redan diskriminerade eller sårbara grupper som exempelvis urfolk. Det största ansvaret ligger på rika länder som Sverige, säger Anna Johansson, Amnesty Sveriges generalsekreterare i ett pressmeddelande.

Under 2022 har stater runt om i världen svarat med allt hårdare tag mot människor som fredligt använt sin rätt att protestera och kräva ett mer rättvist och bättre samhälle.

Enligt Amnesty Sverige har klimatet hårdnat även i Sverige mot klimataktivister som krävt att regeringen agerar i det klimatnödläge som vi befinner oss i.

Under 2022 greps och avvisades till exempel sex finländska klimataktivister som rest för att delta i en demonstration i Sverige. Gentemot klimataktivister som använder sig av civil olydnad, som aktionen på E4:an, har lagar tillämpats på ett sätt som inte står i proportion till handlingen, menar Amnesty Sverige.

Människorättsorganisationen riktar också kritik mot regeringen som i mars 2022 gav grönt ljus för det brittiska gruvbolaget Beowulf Mining att bedriva gruvdrift i Gállok, som ligger i samiskt renskötselområde och har stor betydelse för företrädare i det samiska folket. Beslutet togs trots massiv kritik från de drabbade samebyarna och enskilda samer, Sametinget, samt miljö- som rättighetsexperter inom FN, Amnesty och många fler.

Könstillhörighetslag byggd på självbestämmande

I rapporten lyfts också det faktum att Sverige bör följa de andra nordiska länderna och modernisera sin könstillhörighetslag genom att låta den bygga på självbestämmande.

– Det enda rimliga är att Sverige kommer ifatt och följer sina nordiska grannländer. När regering under 2023 presenterar ett nytt förslag på reformerad könstillhörighetslag förväntar sig Amnesty att det fullt ut uppfyller transpersoners mänskliga rättigheter och är baserat på rätten till självbestämmande vid ändring av juridiskt kön, säger Anna Johansson.