Krönika

Lönetransparens mot orättvisa löner

Förra veckan enades EU-parlamentet med ministerrådet om att anta en lagstiftning om lönetransparens som ger konkreta verktyg för att säkerställa att orättvisa löner inte ska tillåtas fortgå i skymundan. Lagstiftningen kommer vara en viktig pusselbit för att utradera lönediskrimineringen mot kvinnor, skriver Alice Bah Kuhnke.

60 år efter att principen om lika lön för lika arbete blev bindande i Sverige, är lönegapet mellan män och kvinnor fortfarande 9,9 procent. Omräknat till en vanlig arbetsdag mellan 9 till 17 innebär det att kvinnor arbetar gratis efter 16:12. I år är dessutom första gången på 15 år som utvecklingen för att minska lönegapet inte gick framåt – utan backade.

Men trots att detta är en helt oacceptabel orättvisa, är situationen än värre när man blickar ut i resten av EU där lönegapet ligger på hela 14 procent. Med inflation och dagens svåra ekonomiska läge får kvinnor, som redan är överrepresenterade bland de mest utsatta, det ännu mer skralt ekonomiskt.

Förra veckan enades EU-parlamentet med ministerrådet om att anta en lagstiftning om lönetransparens

I det läget är det otroligt glädjande att en del av lösningen för att komma till rätta med lönegapet är på väg. Förra veckan enades EU-parlamentet med ministerrådet om att anta en lagstiftning om lönetransparens som ger konkreta verktyg för att säkerställa att orättvisa löner inte ska tillåtas fortgå i skymundan.

I Sverige finns det sedan tidigare omfattande krav på företag att föra lönestatistik, vilket är en del av förklaringen till att lönegapet i Sverige är mindre än övriga Europa. Men med den nya lagstiftningen kommer transparensen öka även i Sverige, och de framsteg vi trots allt gjort kommer kunna sprida sig till hela EU.

Lagstiftningen innebär bland annat att ingångslöner för utannonserade tjänster måste publiceras. På förfrågan av anställda ska arbetsgivaren vara skyldig att redogöra för löner och genomsnittslöner för kategorier av anställda som utför samma eller likvärdigt arbete, uppdelat per kön.

även särskilda krav gällande intersektionell lönediskriminering, och för första gången är även icke-binära inkluderade i lagstiftningen

Om det finns löneskillnader på 5 procent eller mer som inte kan förklaras utifrån andra faktorer än kön, ska de anställda kunna kräva lönerevision. Vidare vänds bevisbördan, om tvist uppstår så är det upp till arbetsgivaren att bevisa att det inte förekommit någon lönediskriminering, snarare än tvärtom.

Tack vare den miljöpartistiska huvudförhandlaren finns det även särskilda krav gällande intersektionell lönediskriminering, och för första gången är även icke-binära inkluderade i lagstiftningen. Det är stora gröna vinster för jämställdheten och rättvisan i såväl Sverige som i EU. 

Tyvärr vill dock inte alla  åt samma håll. När EU-parlamentet röstade om det slutligiltiga förslaget i förra veckan, röstade svenska Moderater, Kristdemokrater Sverigedemokrater och Centern mot. Centerpartisterna Emma Wiesner och Abir Al-Sahlani bröt till och med mot sin partigrupp och röstade som enda Liberaler mot det färdiga förslaget för ökad jämställdhet. 

lagstiftningen som kommer vara en viktig pusselbit för att utradera lönediskrimineringen mot kvinnor. 

Det är beklagligt att de inte är villiga att stå bakom det som måste göras för att komma till rätta med den lönediskriminering som fortsätter att missgynna kvinnor runt om i EU. 

Tack och lov var vi denna gång tillräckligt  många som valde att sluta samman och anta lagstiftningen som kommer vara en viktig pusselbit för att utradera lönediskrimineringen mot kvinnor.  

Alice Bah Kuhnke (MP), europaparlamentariker