Europaparlamentet vill införa en feministisk utrikes-, bistånds- och säkerhetspolitik i hela EU, skriver Evin Incir och menar att det är en tydlig signal om prioritering till alla EU:s medlemsländer.
Glädjen och stoltheten var enorm i oktober 2014 då Sveriges socialdemokratiskt ledda regering blev första regeringen i världen att lansera en feministisk utrikespolitik. Sedan dess har länder som Chile, Frankrike, Kanada, Spanien och Tyskland med flera tagit efter.
Om 2014 var glädjens år var hösten 2022 en sorgens tid för Sverige. Det var nämligen då som den nya högerregeringen, med Sverigedemokraterna i spetsen, valde att avskaffa ett av vårt lands viktigaste flaggskepp.
De senaste årens tillbakagång av kvinnor och flickors rättigheter globalt borde ha fungerat som en alarmklocka och satt ljuset på betydelsen av en fortsatt feministisk utrikespolitik. Vi ser nämligen hur auktoritära krafter är på frammarsch och hur långt ifrån vi är att kunna nå Agenda 2030:s sjutton viktiga hållbarhetsmål.
Samtidigt som Sverige backar tar Europaparlamentet ett steg framåt i kampen för en jämställd värld.
Få blev nog förvånade över att Moderaterna och Kristdemokraterna hade som prioritering att avskaffa den feministiska utrikespolitiken. Liberalernas svek är dock oförlåtligt.
Samtidigt som Sverige backar tar Europaparlamentet ett steg framåt i kampen för en jämställd värld. I förra årets rapport om jämställdhetsarbetet i EU:s yttre förbindelser (GAP III) lyckades jag i Europaparlamentet få en majoritet för krav om ett EU som deklarerar sin utrikes, säkerhets- och biståndspolitik feministisk. Detta är historiskt. Inför nästa GAP är det
viktigt att säkerställa att Europaparlamentets krav inkluderas.
Kombinationen att avskaffa den feministiska utrikespolitiken samt att dra ner på biståndet är tondövt.
Under de åtta åren vi bedrev en svensk feministisk utrikespolitik kunde vi genom att fokusera på representation, rättigheter och resurser säkerställa att miljontalskvinnor världen över fick det bättre. Organisationen Concord som jobbar för att påverka Sveriges och EU:s utvecklingspolitik har i sin senaste rapport ”The Game Changer” kommit fram till just detta.
Kombinationen att avskaffa den feministiska utrikespolitiken samt att dra ner på biståndet är tondövt. Framförallt mot de kvinnor och flickor som ropar kvinna, liv frihet på gator och torg i Iran, Afghanistan och olika delar av Kurdistan. Ett minskat bistånd underminerar det viktiga arbetet som civilsamhällsorganisationer gör varje dag. Dessa organisationer tar kampen för en demokratisk och fredlig värld där verktygen är feministiska.
Europaparlamentets krav på en feministisk utrikes-, säkerhets-, försvars och
biståndspolitik är en tydlig signal om prioritering till alla EU:s medlemsländer. Vi behöver mer feminism, inte mindre!
Evin Incir, Europaparlamentariker för Socialdemokraterna
