Det saknas barnmorskor i hela landet. Därför vill Vårdförbundet höja statusen på barnmorskor. På barnmorskans dag 5 maj presenterar de flera förslag på hur arbetsmiljön kan bli bättre och på så vis bidra till att fler vill stanna kvar i yrket.
Idag är det brist på barnmorskor i 21 av landets 21 regioner. ”Yrket måste bli mer attraktivt för att barnmorskor ska vilja jobba kvar, arbeta heltid och fler utbilda sig till yrket.” Det menar Vårdförbundet och anser därför att arbetsmiljön måste prioriteras.
Enligt en arbetsmiljörapport från förbundet har 60 procent av landets barnmorskor valt att arbeta deltid och flera anger i rapporten att det är på grund av den höga arbetsbelastningen och ingen eller lite tid för återhämtning
– Om villkoren var bättre så är det möjligt att fler skulle kunna arbete heltid. Om samtliga gjorde det skulle det motsvara hela 790 fler barnmorskor! Så det finns allt att vinna på att lyssna på personalen och ge dem förutsättningar att genomföra sitt arbete på ett hållbart sätt, , säger Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet i ett pressmeddelande.
Vårdförbundet vill att visionen ska vara en hälso- och sjukvård som bedrivs personcentrerad, att barnmorskors lönenivåer speglar utbildningstidens längd och svårighetsgraden i yrket och att barnmorskor har förutsättningar att utöva sitt yrke på ett hälsosamt, hållbart och patientsäkert sätt.
Genom att skapa flera mindre barnmorskeledda enheter skulle bättre förutsättningar för en personcentrerad nära vård ges, anser vårdförbundet.
Det skulle till exempel kunna handla om barnmorskeledda klimakteriemottagningar där barnmorskor ger råd och med utökad förskrivningsrätt även behandling.
Sommaren - få barnmorskor - många förlossningar
Nu stundar ännu en kritisk period, som är sommar, då bemanningen inom förlossningsvården brukar vara svår att få ihop. Dels saknas personal, dels är sommarperioden numera den säsong då flest barn föds.
– Tidigare har till exempel mottagningar för förlossningsrädda tillfälligt stängt under sommaren för att lösa bemanningen i förlossningsvården, men skulle barnmorskor få bättre förutsättningar för sitt jobb och regionerna vara villiga att betala för de resurser som krävs så skulle inte denna situation uppstå, säger Åsa Mörner, legitimerad barnmorska och ledamot i Vårdförbundet.
Från förbundet efterfrågas en långsiktig satsning på kompetensförsörjning.
– Vi behöver också arbetsscheman där det finns rum för återhämtning och löner som speglar utbildningsnivå och svårighetsgrad för detta fantastiska yrke, fortsätter Mörner.
Enligt henne och Vårförbundet finns en önskan att personalen ska kunna arbeta personcentrerat i hela vårdkedjan och enligt principen ”en födande – en barnmorska”.
– Det är inte värdigt varken mot oss eller den födande att barnmorskan behöver springa mellan 3–4 olika födslar samtidigt. Detta kan det ändras på och vi diskuterar gärna detta vidare med beslutsfattare, säger Åsa Mörner.
Vårdförbundets förslag för att skapa en hållbar arbetsmiljö och patientsäker vård:
• Höj grundbemanningen och anställ tillräckligt många barnmorskor för att klara av normala händelser på en arbetsplats, så som semesterperioder, sjukfrånvaro, vab och varierande arbetsbelastning
• Ge förutsättningar för barnmorskeledda enheter och ta lärdom av mindre verksamheter
• Rätt kompetens på rätt plats. Inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa är barnmorskan den rätta kompetensen för en säker och personcentrerad vård och barnmorskan ska inte ersättas med annan kompetens
• Avsätt tid för kontinuerlig och strukturerad kompetensutveckling i arbetstiden
• Inför reglerade specialistutbildningar för barnmorskor
• Värdera barnmorskor högt och efter den avancerade akademiska utbildningen, kunskapen och kompetensen som professionen har
