Barnafödandet minskar i 20 av 21 län i landet. I Sverige i stort har det inte fötts så här få barn sedan 2005.

– Den negativa utvecklingen ser ut att fortsätta, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB i ett pressmeddelande.

Under det första kvartalet i år föddes det knappt 25 000 barn. Det är drygt 1 700 färre än första kvartalet 2022, och en minskning med 6,5 procent,

Inte sedan 2003 har det fötts färre barn i Sverige under årets första kvartal – och då var den totala folkmängden nästan 1,6 miljoner invånare mindre än i dag.

– Trenden pekar nedåt på flera håll runt om i landet. I 178 kommuner föddes färre barn under årets tre första månader än under motsvarande period i fjol. I 25 kommuner är antalet nyfödda det lägsta på hela 2000-talet, vilket är så långt tillbaka vår kvartalsstatistik för kommuner sträcker sig.

I landets tre största städer är antalet nyfödda hittills i år det lägsta sedan år 2000.

Den största minskningen av antalet födda barn har skett i Umeå där det sjönk med 19,4 procent.

– Den summerade fruktsamheten det första kvartalet i år är 1,47 barn per kvinna. Det är den lägsta nivån vi sett i Sverige sedan åtminstone tillbaka till 1970, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.

Summerad fruktsamhet är ett demografiskt mått som visar hur många barn en kvinna i genomsnitt väntas föda under sin livstid. Eftersom det utgår från hur många barn som faktiskt föds så kan det ändras från år till år – och ger därför en bra bild av befolkningsutvecklingen.

Minskat barnafödande europeisk trend

Barnafödandet minskar även i andra länder i Europa. En av förklaringarna är att förstföderskor blir allt äldre och därför inte får lika många barn under sin livstid som tidigare. Sverige har tidigare stuckit ut som ett av fem länder i Europa där barnafödandet har varit högst. Men det ser alltså nu ut att ändras.

Faktorer som påverkar barnafödandet brukar vara situationen på arbetsmarknaden. Unga vuxna i länder där det är svårt att få ett fast jobb, eller där löner och arbetsvillkor är usla, tenderar att inte vilja skaffa barn. Det gäller till exempel i Italien, där barnafödandet har slagit historiska bottenrekord flera år i rad.

Familjepolitiken i ett land är en annan förklaring till nivåer på barnafödandet. I länder där det har funnits stora möjligheter att förena arbetsliv och familjeliv, såsom i Sverige, har barnafödandet varit relativt högt jämfört med i andra länder.

– Sverige har fungerat som framgångsland. Det är kopplat till familjepolitiken, som gör det möjligt att kombinera arbetsliv och familjeliv i större utsträckning. Men med den nya utvecklingen återstår att se vad som händer, säger sociologiprofessor Gunnar Andersson till SVT.

Att barnafödandet nu sjunker i Sverige tros dock bero på en tredje faktor nämligen allmän oro. Det är krig, energikris och ekonomin är skakig.

– Unga vuxna som är oroliga för framtiden är mindre benägna att skaffa familj, säger Gunnar Andersson.