Feministiska grupper i Turkiet vittnar om en ”fientlig” miljö under Erdoganstyret, men tycker inte heller att oppositionen visar på tillräckligt stark vilja och handlingskraft för att förbättra situationen för kvinnor och hbtqi-personer i landet.
Melek Önder, talesperson för We Will Stop Femicides (Kadin Cinayetlerini Durduracagiz) – en av grupperna i kvinnorörelsen i Turkiet, säger i en intervju med Open Democracy att Recep Tayyip Erdogans styre kommer likna talibanregimen om han blir omvald på söndag.
Önder menar att Erdogan har inskränkt kvinnors rättigheter bland annat genom att dra sig ur Istanbulkonventionen, ett av de bästa internationella verktyg som finns i kampen mot mäns våld mot kvinnor. I samband med det beslutet använde Erdogan homofobiska budskap.
På längre sikt hotar Erdogan flera fri- och rättigheter som rör både män och kvinnor i samhället, enligt Önder.
Auktoritär utveckling
Under de tjugo år som Erdogan har suttit vid makten har han och hans parti, Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) blivit alltmer auktoritära och konservativa. Jämställdheten har attackerats och beskrivits som något som går ”mot naturen”, kvinnors rättigheter har gått bakåt och det turkiska styret har slagit ner mot kvinnorättsgrupper.
Kvinnorättsaktivister och grupper har vid ett flertal tillfällen gått ut på gatorna för att protestera och visa sin ilska. Inte minst efter att Erdogan beslutat att Turkiet skulle dra sig ur Istanbulkonventionen.
Femicid ökar i Turkiet
Sedan dess har antalet mord på kvinnor, så kallade femicid, ökat i Turkiet. Enligt uppgifter från We Will Stop Femicides, som dokumenterar alla mord på kvinnor och övriga dödsfall av kvinnor, har under 2022 minst 334 kvinnor mördats och ytterligare 245 döda kvinnor misstänks vara femicid, även om de dödsfallen rapporterats som olyckor eller självmord.
Totalt rör det sig om 579 kvinnor som dödats, vilket är en ökning med 16 procent jämfört med året innan.
Med ett undantag har antalet mord på kvinnor ökat sedan 2010, då organisationen började räkna och Istanbulkonventionen skrevs under.
Önder säger till Open Democracy att hon befarar att även den nationella lagen mot våld mot kvinnor och barn hotas om Erdogan vinner valet. Det skulle i så fall göra kvinnor väldigt skyddslös och ytterligare undergräva kvinnors rättigheter.
Kvinnorättsgrupper i Turkiet ser en koppling mellan den politiska retoriken och det ökande våldet mot kvinnor.
Även aborträtten är hotad och hbtqi-rättigheter attackeras ständigt.
Inför valet har kvinnorättsgrupper mobiliserat och varit ute på gatorna för att uppmana människor att rösta för frihet.
Huvudoppositionskandidaten Kemal Kılıçdaroğlu har sagt att han har för avsikt att Turkiet återigen ska skriva under Istanbulkonventionen om han kommer till makten. Men, enligt Önder, har han inte sagt något till skydd för hbtqi-rättigheter, vilket hon är besviken och oroad över.
Det är fler kvinnorättsorganisationer som upplever att det är svårare att verka i Turkiet de senaste åren. En av Turkiets äldsta kvinnorättsorganisationer Women for Women’s Human Rights (WWHR) vittnar om att kontrollerna från inrikesministeriet av deras verksamhet intensifierats inte bara vad gäller ekonomiska redovisningar utan även vad gäller innehållet i arbetet de utför.
