Publicerad 12 juni, 2023
Krönika”Stå upp för svenska sexköpslagen”
”Att någon över huvud taget slåss för hallickars rätt att tjäna pengar på det sexuella utnyttjandet av kvinnor är minst sagt svårsmält. Att detta dessutom kommer från liberaler och gröna politiker gör mig ännu mer besviken. Vad är det för en feministisk politik?”, skriver Europaparlamentariker Malin Björk.
Den här sommaren och hösten är det skarpt läge för alla oss som vill se att kvinnors rättigheter ska stå högt på den politiska dagordningen. I EU-parlamentet behandlas just nu inte mindre än två tunga lagförslag där kvinnors rättigheter står i fokus.
Det ena lagförslaget är EU direktivet om könsbaserat våld och det andra är direktivet mot människohandel. I båda förslagen finns en tung representation av svenska kvinnor som lagstiftare — Evin Incir (S), Alice Bah Kuhnke (MP), Abir Al-Sahlani (C) och jag själv. Det bådar gott för alla oss som vill se en feministiskt stark lagstiftning.
vi kan fortfarande vara stolta över både sexköpslagen och samtyckeslagstiftningen.
Trots att den nuvarande Tidöregeringen gör sitt bästa för att sänka Sveriges rykte som ett av världens mest progressiva länder på många områden, så kan vi fortfarande vara stolta över både sexköpslagen och samtyckeslagstiftningen.
Precis som mina Vänsterpartistiska föregångare i EU-parlamentet har jag länge arbetat tillsammans med feminister från olika länder för att sprida den svenska sexköpslagen. Sedan Sverige införde lagen 1999 har flera andra länder följt efter, som Frankrike, Norge, Island, Irland och Kanada. Det är en stor framgång för jämställdheten.
Men i länder där handeln med kvinnors kroppar är en stor industri är motståndet mot kriminaliseringen av sexköp fortfarande starkt
För oss som levt med lagen i så många år, och för er som kanske inte ens var födda innan lagen fanns, är detta en självklarhet. Precis som när förbudet mot barnaga infördes 1979 så har sexköpslagen haft en starkt normerande effekt. Nästan alla i Sverige tycker att det är oacceptabelt att slå barn och en stor majoritet tycker att kvinnors kroppar inte ska vara en handelsvara.
Men i länder där handeln med kvinnors kroppar är en stor industri är motståndet mot kriminaliseringen av sexköp fortfarande starkt — inte minst i de liberala partierna men också i de gröna partierna.
Ett konkret exempel på hur starkt motståndet kan vara fick jag själv nyligen erfara i förhandlingarna om direktivet mot det könsbaserade våldet. Där har Gröna gruppen och Liberala gruppen systematiskt motarbetat skrivningar om att kriminalisera sexköp – och till och med motsatt sig skrivningar om att kriminalisera hallickverksamhet.
Att någon över huvud taget slåss för hallickars rätt att tjäna pengar på det sexuella utnyttjandet av kvinnor är minst sagt svårsmält.
Bägge grupperna hotar att fälla hela lagstiftningen mot våld mot kvinnor om vi inkluderar dessa former av våld mot kvinnor. Den liberala gruppens förhandlare gick till och med så långt att de kunde tänka sig att stryka skrivningar om aborträtten för att inte hota rätten att bedriva koppleri.
Att någon över huvud taget slåss för hallickars rätt att tjäna pengar på det sexuella utnyttjandet av kvinnor är minst sagt svårsmält. Att detta dessutom kommer från liberaler och gröna politiker gör mig ännu mer besviken. Vad är det för en feministisk politik?
Nu hoppas jag därför att alla vi som står upp för den svenska sexköpslagen, eller ”Equality modell” som den kommit att kallas, mobiliserar oss. Jag lovar att propagera för den för alla mina vänsterkollegor i Europa. Jag hoppas att alla svenska EU-parlamentariker också gör det i sina partigrupper, från vänster till höger.
Och alla ni som inte arbetar i EU-parlamentet - underskatta inte kraften i att mejla och ringa era företrädare här.
Och alla ni som inte arbetar i EU-parlamentet – underskatta inte kraften i att mejla och ringa era företrädare här. Be dem att stå upp för den svenska sexköpslagen i slutet av juni när vi röstar om direktivet mot det könsbaserade våldet och när vi röstar om direktivet mot människohandel i september. När vi politiker märker att det finns ett stort folkligt tryck i en fråga, ja, då tänker vi oss för en extra för innan vi röstar.
Det lovar jag.
Malin Björk, EU-parlamentariker (V)
