Den 20 juni utbröt tumult på kvinnofängelset Centro Femenino de Adaptacion Social i utkanten av Honduras huvudstad Tegucigalpa. Händelsen beskrivs som en av de dödligaste på ett fängelse i Honduras någonsin, och definitivt den dödligaste på ett kvinnofängelse.

Bråket utbröt mellan medlemmar från två notoriskt våldsamma gäng, Barrio 18 och MS-13. Även om majoriteten inom gängen är män är det inte alls ovanligt med kvinnliga medlemmar, som ofta tar sig an både typiskt kvinnliga och manliga roller.

Majoriteten av de döda dog på grund av den brand som bröt ut, varav många befann sig i samma rum där de hade försökt att ta skydd. Andra sköts ihjäl eller höggs ihjäl med machete.

– En grupp beväpnade personer tog sig in i en avdelning där medlemmar ur ett rivaliserande gäng (MS-13) satt, låste dörrarna och öppnade sedan eld mot dem, sade Juan López Rochez, operativ chef på den nationella polisen i Honduras, enligt Time Magazine. Enligt släktingar till personer som satt fängslade på avdelningen ska de ha hotats av Barrio 18-medlemmar i flera veckors tid. Det framgår inte om alla var gängmedlemmar eller inte.

Polissamarbete med notoriskt gäng

I Honduras är korruptionen inom rättsväsende och poliskår utbredda. Efter det dödliga upploppet på kvinnofängelset ifrågasätts hur gängmedlemmar som avtjänar långa fängelsestraff hade kunnat få tag på så mycket och så stora vapen, varpå de kunnat ta sig förbi vakterna och in i den delen av fängelse där deras fiendegäng satt. Al Jazeera rapporterade sommaren 2022 om ett avslöjande som lokala journalister hade gjort. Bland annat så ska en elitstyrka inom polisen ha samarbetat med ett av de notoriska gängen, samt ha varit delaktiga i utomrättsliga avrättningar och tortyr.

BBC skriver att det inte bara var gängmedlemmar som dog i upploppet i förra veckan utan också kvinnor som avtjänade straff för brott som inte alls var relaterade till den gängkriminella miljön. Några av dessa ska bara ha haft dagar kvar på sina straff innan de skulle släppas på fri fot igen, skriver BBC.

Honduras president Xiomara Castro inledde under 2022 ett omfattande nedslag mot gängen i ett försök att stävja deras framfart. Hon skrev efter förra veckans händelser på sociala medier att hon var ”chockad över det monstruösa mordet på kvinnor”. Drastiska åtgärder utlovades också, skriver BBC.

Allt fler kvinnor med i gängen

En åtgärd som redan har vidtagits är att säkerhetsministern Ramón Sabillón har avsatts och ersatts av Gustavo Sánchez, chef för den nationella polisen. Majoriteten av de döda tillhörde gänget MS-13, och det var Barrio 18 som enligt uppgifter attackerade sitt fiendegäng, varpå eld utbröt och katastrofen snart var ett faktum.

En av de döda är också den tidigare polisen Diandra Andrade som suttit fängslad sedan i november 2020, då hon greps för att vara involverad i människosmuggling till USA, skriver The Daily Mail. 11 personer från Barrio 18 har gripits för sin misstänkta inblandning på massakern av medlemmar i MS-13.

Även om incidenter som denna är mycket ovanliga är det inte lika ovanligt med kvinnliga gängmedlemmar i Centralamerika. En studie från 2012, som Costa Rica Star News har rapporterat om, tittade på kvinnors roll i några av de farligaste och kändaste gängen i regionen. Medan kvinnor i gäng i Costa Rica har en mindre framträdande roll ser det annorlunda ut i Honduras, Guatemala och El Salvador.

Enligt studien så har kvinnor i gängen en dubbel roll: de har våldskapital och förväntas delta på liknande sätt som män, men ska också stå för mer traditionella kvinnliga sysslor så som matlagning och städning. De har inte heller samma typ av makt inom gängen, varför deras roll beskrivs som ”ofördelaktig”. Gängen använder sig också av kvinnor för att smuggla droger eller vapen, eftersom man anser att en kvinna väcker mindre misstänksamhet än en man.

Kvinnor diskrimineras i gängen

När en kvinna ska gå med i ett gäng som Barrio 18 eller MS-13 har hon två olika val. Män som går med brukar bli slagna av övriga medlemmar, som ett slags förlegat mandomsprov. En kvinna kan välja mellan att misshandlas och ha sexuella relationer med flera manliga medlemmar under en längre period. Därefter kommer hon att hånas och få motta glåpord på grund av dessa påtvingade sexuella relationer.

För kvinnor som går med i gängen via män som de redan har relationer med så ser det annorlunda ut och de får en annan slags respekt, enligt rapporten. Däremot så straffas otrohet mycket hårdare för en kvinna medan männen i gängen mer eller mindre förväntas ha sexuella relationer med fler än sina officiella flickvänner.

För många som går med i gängen är det omöjligt att lämna dem oavsett om man vill eller inte. Att gå ur ett gäng straffas med döden för både kvinnor och män, vilket också gör att det är en svår kultur att förändra: den inre kärnan har mycket makt. Flera kvinnor som intervjuades inför rapporten uppgav att de hade velat lämna gänget när de hade blivit gravida, eftersom de önskat erbjuda sina barn ett annat och bättre liv.

Femicid vanligt i Centralamerika

I norra Centralamerika, i Honduras, Guatemala och El Salvador, är antalet mördade kvinnor per år bland de högsta i världen. Detta är delvis kopplat till gängkriminaliteten – mammor, systrar och flickvänner kan ofta råka illa ut på grund av sina manliga familjemedlemmar – men inte bara. FN skrev 2021 att våldet mot kvinnor och femicid är en pandemi i pandemin i Honduras, som har det högsta antalet dödade kvinnor i regionen med 6,2 fall per 100 000 per år, vilket är cirka en kvinna på drygt ett dygn. Under 2020 dödades totalt 278 kvinnor.

– Jag var bunden till hemmet. Min partner tyckte inte om att jag gick ut, inte ens till kyrkan. Om jag gjorde det blev jag slagen, säger en kvinna som har varit utsatt för könsbaserat våld till FN. Vid den här tidpunkten hade hon flyttats till ett skyddat boende och pratade under villkor om att få vara anonym.

Enligt rapporten från 2012 sammmanföll de ökande morden på kvinnor, femicid, med att allt fler kvinnor blev gängmedlemmar. Denna ökning började noteras av experter i Honduras runt 2010. Strukturen i samhället – där kvinnors möjlighet att leva fria liv begränsas – tycks återfinnas och förstärkas i gängmiljön.

Massgripanden i El Salvador

Carnegie Endowment for International Peace har tittat på situationen i El Salvador, Honduras grannland. Den auktoritära presidenten Nayib Bukele utlyste i mars 2022 undantagstillstånd i landet, under förevändningen att sätta stopp för gängen. Undantagstillståndet har inneburit att frihet har inskränkts och att inte alla har rätt eller möjlighet att få en rättssäker rättegång.

Flera massgripanden av medlemmar av både Barrio 18 och MS-13 har förekommit. Det har lett till att tusentals manliga gängmedlemmar har gripits, vilket i sin tur har gjort att fler kvinnor träder fram – med eller utan tvång – för att sköta gängens verksamhet och logistik. Dock så har flera gängledare lyckats konsolidera makten inifrån fängelserna och kvinnorna blir främst hantlangare, inte nya ledare.

Samtidigt, skriver Carnegie Endowment, att det för en del kvinnor har varit en lättnad att många män har fängslats. De har för första gången på åratal kunnat röra sig fritt ute i lokalsamhället utan att oroa sig för att stå under övervakning från ett gäng eller oroa sig för att hamna mitt i några våldsamheter.