Barnhushållens inkomster minskar och fler lever med låg inkomststandard. Det visar en rapport från Försäkringskassan, som pekar på att hushållens inkomster nu minskar för första gången sedan slutet på 1990-talet.
Försäkringskassan har på uppdrag från regeringen gjort en analys av utvecklingen av familjepolitikens måluppfyllelser. Rapporten visar att inflationen har slagit hårt mot hushållen i Sverige. Exempelvis har en ensamstående förälder förlorat 3,3 procent av sina reala inkomster, eller motsvarande runt 7800 kronor under 2022.
Men sett till en längre period har hushållen ökat sina inkomster. Starkast utveckling har hushåll med höga inkomster haft, vilket gör att klyftan mellan de som har det gott ställt och de med låga inkomstnivåer blivit större.
Inkomstklyftor ökar
Försäkringskassan noterar att inkomstspridningen har ökat. Framför allt har inkomsterna ökat minst bland ensamstående med barn, särskilt gäller det ensamstående kvinnor, som har en lägre nivå för den disponibla inkomsten jämfört med andra hushållstyper.
Dock har inflationen gjort att inkomstfördelningen har plattats ut något under 2022 eftersom höginkomsttagarna väntas tappa mer i inkomst jämfört med de med låga inkomster.
– Inkomsterna beräknas minska mindre bland de med låga inkomster, det kan till viss del förklaras av att hushåll med låga inkomster får en större del av sin inkomst från ersättningar som justeras upp med inflationen, till exempel studiemedel eller sjuk- och aktivitetsersättning, säger Anna Persson analytiker på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.
Fler berättigade till bidrag
Samtidigt ökar andelen hushåll med låg inkomststandard. Det gör att fler hushåll har så låga inkomster att de skulle kunna vara berättigade till försörjningsstöd om de ansökte om det.
– Oavsett mått är den ekonomiska utsattheten störst bland ensamstående föräldrar, särskilt ensamstående mammor med flera barn och utrikesfödda föräldrar. Vi ser också att risken för ekonomisk utsatthet är betydligt större i hushåll där de vuxna inte förvärvsarbetar, vilket visar att föräldrars förankring på arbetsmarknaden är viktigt för att hushållet ska ha en trygg ekonomi, säger Anna Persson.
Under 2022 beräknas i genomsnitt åtta procent av barnhushållens inkomster komma från den ekonomiska familjepolitiken. Motsvarande siffra för ensamstående föräldrar med flera barn är sjutton procent.
Om inte inflationstakten mattas av och Sverige går in i en lågkonjunktur under 2023 kan det betyda större behov av ersättningar från den ekonomiska familjepolitiken för att upprätthålla barnhushållens ekonomiska standard, konstaterar Försäkringskassan, som tillägger att redan nu har den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget bidragit till att familjepolitiken fått ett ökat fokus på ekonomisk utsatthet.
– Om familjepolitiken ska nå målet om att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer i samma utsträckning som tidigare även i framtiden, kommer det förmodligen krävas fortsatta höjningar av ersättningsbeloppen i de behovsprövade och generella bidragen, säger Anna Persson.
Det bodde närmare fem miljoner människor i Sverige i ett barnhushåll 2022, varav omkring 840 000 i hushåll med ensamstående föräldrar.
Utanför arbetsmarknaden
Det finns ett starkt sammanband mellan ekonomisk utsatthet och hur etablerade de vuxna i barnhushållen är på arbetsmarknaden. Mer utsatta är hushåll där de vuxna inte alls arbetar. Även hushåll med ensamstående föräldrar och utrikesfödda föräldrar är mer utsatta.
Försäkringskassan drar slutsatsen i rapporten att ersättningarna från den ekonomiska familjepolitiken kompenserar till viss del för skillnader i ekonomisk standard hos hushållen genom att ersättningarna till stor del tillfaller ensamstående föräldrar och hushåll med många barn, men skillnader mellan olika typer av hushåll kvarstår.
Läs mer:
