Nyheter

Könsstereotyper formar hur prestation uppfattas

Linda Caicedo från Colombia har imponerat i VM.

Könsstereotypa förväntningar påverkar hur åskådare uppfattar idrottslig kvalitet. Det kommer en ny studie fram till efter att ha tittat på hur deltagare uppfattar klipp på mål i fotboll när de inte kan se om de som spelar är män eller kvinnor. När könet inte går att uppfatta uppskattades mäns och kvinnors spel hålla samma kvalitet.

Inför pågående fotbolls-VM i Australien och Nya Zeeland har prispengarna till VM-spelarna och lagen höjts rejält. Enligt en analys från CNN har prispengarna nästan fyrfaldigts sedan VM i Frankrike 2019. Ändå kommer damspelarna bara att tjäna ungefär en fjärdedel av vad VM-herrarna fick i slutet av förra året. Den stora löneskillnaden mellan herr- och damlag har ofta motiverats med att herrarnas spel håller högre kvalitet och därför förtjänar mer.

Det argumentet användes när fotbollsdamerna i USA stämde sitt förbund för lönediskriminering då herrarna trots betydligt blygsammare insatser i världsfotbollen tjänade mer. US Soccer hävdade att det inte kunde handla om lönediskriminering bland annat med motiveringen att damspelarna inte hade samma krav på skicklighet som herrarna.

Förbundet skrev i en inlaga till rätten i mars 2020 att ”det är oomtvistat att arbetet för en spelare i herrlandslaget kräver mer styrka och snabbhet än arbetet för en spelare i damlandslaget.” Kritiken mot förbundet blev hård och dess ordförande tvingades avgå.

Handlar om kön, inte prestation

I den nya studien Gender information and perceived quality: An experiment with professional soccer performance (ungefär genusinformation och uppfattad kvalitet: ett experiment med professionell fotbollsprestation) granskas den uppfattningen. De fyra forskarna Carlos Gomez-Gonzalez, Helmut Dietl, David Berri och Cornel Nesseler har tittat på hur deltagare i studien uppfattar spelare när de inte känner till deras kön, jämfört med när de vet vilket kön en spelare har.

För att göra sin undersökning delade forskarna in deltagarna i olika grupper. En grupp tittade på klippen med spelare som gör mål där spelarens kön inte framgick. Kontrollgruppen fick titta på klipp som inte hade dolt spelarnas kön. När spelarnas kön var känt klassades herrarnas spel högre. Men den skillnaden kvarstod inte när det inte framgick huruvida det var män eller kvinnor som spelade.

Resultatet är att ingen uppenbar skillnad uppfattades mellan damspelares och herrspelares kvalitet när deltagaren inte kunde avgöra deras kön. ”Våra resultat ifrågasätter tanken på att den relativt låga efterfrågan på professionell damfotboll beror på dålig kvalitet i de kvinnliga spelarnas tekniska prestation”, skriver forskarna i Sport Management Review.

Föreställningar påverkar uppfattning

Forskarna menar att deras resultat är viktigt på flera sätt. Kunskapen om att föreställningar om kön och genus påverkar hur fotbollssupportrar värderar spelares insats är inte unik för idrotten – detta sammanfaller snarast med synen traditionella könsroller- och stereotyper. Att förstå att så är fallet även inom fotbollen är centralt  eftersom ”förväntade skillnader i kvaliteten är startpunkten för en cirkulär logik som rättfärdigar jämförelsevis låg tilldelning av resurser och investeringar för damfotbollen” med följden att ojämställdheten inom fotbollen därmed ”förevigas” betonar forskarna.

Därför uppmanar forskarkvartetten bland annat förbund och ligor att ta vara på den dolda potentialen inom såväl damfotbollen som damidrotten i stort genom att investera mer och stötta den på global, nationell och regional nivå. De pekar också på potentialen för sponsorer som i dagsläget generellt underinvesterar i damfotbollen.

I ett svenskt perspektiv har detta uppmärksammats länge av stiftelsen Fair Pay som på sin hemsida skriver att det årligen satsas omkring 2,9 miljarder kronor mer på män än på kvinnor vad gäller sponsring och att trots att kvinnor utgör 47 procent av de svenska idrottsutövarna så går omkring 80 procent av ”den totala sponsringen till män medan 20 procent går till kvinnor”.

Bara fyra procents bevakning av damidrott

I den nya studien, som publicerades den 11 juli, lyfter forskarna också att det finns också mycket att göra vad gäller mediebevakningen av idrott. Bara omkring 4 procent av all sportbevakning rör damidrotten. Detta stärker uppfattningen att herridrotten är mer prioriterad. En större bevakning av damidrotten skulle därför ge ett signalvärde och positivt påverka ”uppfattningen av kvalitet bland idrottssupportrar”.

Ytterligare ett steg som forskarna lyfter fram för att visa att mäns och kvinnors idrottande är lika mycket värt, är just det som USA:s och många andra damlandslag inom fotbollen har kämpat för – lika lön.

Forskarna konstaterar att könsstereotyper inom idrotten inte kommer att försvinna över en natt men att dessa stereotyper sannolikt kommer att minska med tiden. Det gör i sin tur investeringar inom damidrotten mer attraktiva.