Den svenska feministiska utrikespolitiken fick genomslag när jämställdhetsarbetet genomsyrade handels-, bistånds- och säkerhetspolitiken, visar ny forskning.
Feministisk utrikespolitik ledde till ett mer omfattande arbete med jämställdhetsfrågor inom alla utrikespolitiska områden. Det visar en ny rapport.
Sveriges feministiska utrikespolitik lanserades 2014. Den innebar att jämställdhet var en del av arbetet inom alla utrikespolitiska områden.
När Tidöregeringen tillträdde år 2022 avskaffades den feministiska utrikespolitiken. Därmed blev även jämställdhetsfrågorna automatiskt nedprioriterade i de berörda ministerierna.
Det var dock varierande kvalitet på arbetet mellan de olika myndigheterna och ambassaderna under tiden för den svenska feministiska utrikespolitiken.
– Regeringsdirektiven handlade främst om att mer jämställdhetsarbete skulle utföras men inte på vilket sätt. Hade regeringen tillhandahållit en mer skräddarsydd vägledning för varje specifik myndighet och ambassad, så hade förmodligen arbetet blivit ännu mer omfattande, säger forskarna bakom rapporten i ett pressmeddelande.
Feministisk utrikespolitik banbrytande
Rapportförfattarna menar att den feministiska utrikespolitiken var banbrytande. Det handlade om att hela utrikesförvaltningen var involverad. Och den riktade sig till samtliga utrikespolitiska områden, därmed omfattades utvecklingssamarbete, utrikes- och säkerhetspolitik, handel och främjande av ekonomiska intressen.
− Inom myndigheter och ambassader som arbetar med bistånd och utvecklingsfrågor har jämställdhetsmål varit en tydlig del av verksamheten i årtionden. Vår studie visar att jämställdhetsarbetet inom det här området ökade ytterligare i och med införandet av den feministiska utrikespolitiken, säger författarna.
Störst förändring i handelspolitiken
Störst effekt fick därför den feministiska utrikespolitiken inom handel och främjande av ekonomiska intressen.
– Inom handelspolitiken inkluderades jämställdhetsmål för första gången efter år 2014, så här sker den största förändringen, säger rapportförfattarna.
Feministisk utrikespolitik handlade främst om jämställdhet. Feministisk terminologi lyste däremot med sin frånvaro. Trots det anser forskarna att ”den feministiska etiketten på svensk utrikespolitik gjorde avtryck”.
– Det var ett kraftfullt sätt att signalera regeringens högre ambitioner i arbetet med jämställdhet i utrikespolitiken och bidrog till att stärka det svenska internationella ledarskapet i jämställdhetsfrågor.
Efter Sverige har ett dussintal andra länder, bland annat Frankrike och Tyskland, infört en feministisk utrikespolitik.
– Det finns också en större mobilisering i civilsamhället för dessa frågor i dag, menar forskarna.
Fakta
Forskarna, Ann Towns från Göteborgs universitet, Elin Bjarnegård från Uppsala universitet och Katarzyna Jezierska från Högskolan Väst, har skrivit rapporten på uppdrag av Expertgruppen för biståndsanalys.
