Svenska Freds och Svenska Läkare mot Kärnvapen utreder i en ny delrapport frågor om representation, insyn och transparens och har träffat politiker, forskare och representanter på Natos högkvarter i Bryssel. 

– Vi ser en stor risk att ett svenskt Natomedlemskap gör att det blir  ännu svårare att få insyn i försvars- och utrikespolitiska frågor. Brist på insyn och information påverkar allvarligt den folkliga förankringen såväl som det demokratiska ansvarsutkrävandet. Det riskerar dessutom att försvåra vårt arbete med att kritiskt granska och påverka säkerhetspolitiken. Vid ett medlemskap är det av stor betydelse att Sverige driver frågor om ökad insyn och transparens vad gäller både Natos arbete och Sveriges arbete inom Nato, säger Kerstin Bergeå, ordförande på Svenska Freds. 

Delrapporten lyfter fram att det finns flera frågetecken vad gäller insyn och transparens, särskilt kring Natos kärnvapenpolitik.

Även om Nato själva menar att de arbetar med transparensfrågan är insynen i Natos kärnvapenpolitik mycket begränsad. Det gäller särskilt Natos strategi för ”nuclear sharing” och när amerikanska kärnvapen finns utplacerade i Natoländer, samt när kärnvapen kan vistas på en medlemsstats territorium.

Det finns, enligt författarna flera exempel på länder där kärnvapen förts in i landet utan deras medborgares vetskap, information om detta har istället kommit fram på inofficiella vägar.

– Det är oroväckande att kärnvapen kan utplaceras utan att medborgarna är medvetna eller får tycka till, och till och med mot ett parlaments uttryckliga vilja. Det är en viktig fråga om demokrati och transparens. Vi menar att det måste till en lagstiftning mot kärnvapen på svenskt territorium för att täppa till alla kryphål, säger Vendela Englund Burnett, ordförande på Svenska Läkare mot Kärnvapen.

Delrapporten är en del av en längre rapport som utreder obesvarade frågor och luckor om vad det innebär att gå med i Nato. Rapporten, som lanseras i sin helhet i januari 2024, tas fram av Svenska Freds och Svenska Läkare mot Kärnvapen.