*Artikeln har uppdaterats vid två tillfällen

Bilder på döda barn, döda kroppar bland filtar och sovsäckar. Människor hade tagit skydd på och omkring al-Ahli-sjukhuset i Gaza City. Detta i hopp om att det skulle vara en säkrare plats att befinna sig på under Israels attacker och bombningar av Gazaremsan sedan den 7 oktober.

Olika uppgifter på hur många som har dödas förekommer, rapporterar The Guardian. Siffror om 200–300 döda har uppgetts av Gazas Hamasstyrda hälsoministerium, men dödssiffran har också uppgetts vara 500 döda eller till och med fler. Klart är att hundratals människor har dödats på en plats de trodde skulle vara säker. Den palestinska myndighetens president Mahmoud Abbas har utlyst tre dagars landssorg.

Fördöms av WHO

Nebal Farsakj från palestinska Röda halvmånen säger till Al Jazeera att många av dem som hade tagit skydd på sjukhuset hade försökt efterleva Israels uppmaning förra veckan om att evakuera söderut, men som inte klarade att ta sig längre:

– Många människor frågar varför antalet [döda] är så högt. Det är för att det här är palestinier som sökte skydd vid sjukhuset. De trodde att de skulle vara säkrare framför sjukhuset. Men så är inte fallet i Gaza, så är inte fallet i Palestina, säger hon från Ramallah på den ockuperade Västbanken.

Världshälsoorganisationens (WHO) generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus fördömer attacken på sjukhuset på X, tidigare Twitter. ”Tidiga rapporter indikerar hundratals döda och skadade. Vi uppmanar till omedelbart skydd för civila och hälso- och sjukvården och att evakueringsorden dras tillbaka”, skriver han på tisdagskvällen. 

Under tisdagskvällen uppgav den israeliska militärens talesman Daniel Hagari först att han inte kunde svara på om Israel låg bakom attacken eller ej, rapporterar nyhetsbyrån AP. Men kort efter det nekade Israel till att det skulle röra sig om en israelisk attack och menade att det istället rörde sig om en felskjuten raket från Islamiska jihad, något Islamiska jihad nekar till. 

Financial Times har prata med flera personer som blev vittnen till attacken. Tarzi, som bara identifieras med sitt förnamn, bor intill sjukhuset i Gaza City och förklarar för tidningen att explosionen var så stor att vägar bröts sönder på en klinik och på akutavdelningen. Han förklarar att det hänger en lukt av ”ruttnande kroppar och sprängmedel” över området.

– De åt när massakern ägde rum, säger Tarzi och fortsätter:

– Vi samlade ihop barns kroppar och många kroppsdelar. Det är en syn som kommer att finnas med mig i mina tankar om jag så skulle leva tusen år.

En av vakterna vid sjukhuset, Mohamed al-Borno, beskriver attacken som en domedag. Han beskriver hur många familjer som hade sökt skydd vid sjukhusområdet, att han först hörde en hög explosion och något som  smällde ner i marken.

– Vi förstod inte vad som just hade hänt. Det hördes höga skrik och det var en fruktansvärd syn, hundratals kroppar och kroppsdelar utspridda.

Adnan al-Naqa som hade sökt skydd vid sjukhuset med sin familj klarade sig med en hårsmån. De hade lämnat parkeringsplatsen där missilen slog ner för att handla mat:

– Så fort vi var tillbaka skedde explosionen. Jag såg ett enormt eldklot och flammor spreds över hela parkeringsplatsen, säger han till Fincancal Times.

Dödsskjutningen av journalisten Shireen Abu Akleh

Under onsdagen har såväl Hamas uppgifter om att explosionen orsakades av en israelisk attack, liksom Israels att det rör sig om en felskjuten raket från Islamic Jihad granskats av personer som har erfarenhet av att analysera händelseförlopp genom geolokalisering. De granskar information som finns i öppna källor, Open Source Intelligence (OSINT), för att försöka komma fram till vad som är mest sannolikt.

Det var bland annat med de metoderna som flera av varandra oberoende granskningar kom fram till att det var Israel som låg bakom dödsskjutningen av den palestinsk-amerikanska journalisten Shireen Abu Akleh i Jenins flyktingläger i maj 2022. Inledningsvis hävdade den israeliska armén att hon måste ha skjutits av palestinsk milis, men det stod snabbt klart att hon inte varit i deras skottlinje.

Redan tre dagar efter dödsskjutningen kunde den journalistiska grävsajten Bellingcat efter en sammanvägd granskning av tillgängliga uppgifter konstatera att det mesta talade för att hon hade dödats av en israelisk kula. Tio dagar senare kom nyhetsbyrån Associated Press fram till samma slutsats . Ytterligare två dagar senare kom CNN fram till att Shireen Abu Akleh sannolikt medvetet hade skjutits av en israelisk soldat, trots att hon bar skyddsväst tydligt märkt med ”press”.

Israel nekade först, medgav senare

Efter att ha nekat till att vara ansvariga för dödsskjutningen av Shireen Abu Akleh medgav Israel flera månader senare, i september 2022, att det var ”stor sannolikhet” att hon dödades av en israelisk kula. Detta efter att alltså inledningsvis ha hävdat att det var palestinier som sköt ihjäl den rutinerade journalisten. När Israel nu nekar till att ligga bakom explosionen vid sjukhuset i Gaza är det många som avfärdar det bland annat genom att hänvisa till Abu Aklehs död och Israels agerande i samband med det. Talesmän för den israeliska armén var också otydliga inledningsvis och få kan eller vill ur som helst ta hisraeliska arméuppgifter som sanning. Inte heller kan de båda terrostämplade grupperingarna Hamas eller Islamiska jihads uppgifter tas för sanning.

Där kan just geolokalisering och oberoende granskningar spela stor roll. Det som har diskuterats under dagen är att vad som verkar vara kratern efter nedslagsplatsen är liten och inte särskilt djup, och har skett på en parkeringsplats utanför sjukhuset, intill ett område där många hade tagit sin tillflykt, utanför sjukhuset.

BBC Verify har under onsdagen granskat den information som finns tillgänglig och de säger på onsdagskvällen att det är svårt att dra en säker slutsats eftersom informationen än så länge är ofullständig – det vill säga de kan varken fastställa att projektilen skjutits av Israel eller Islamiska Jihad. Bland annat har man inte kunnat identifiera fragment av den projektil som orsakade så mycket död. Vanligtvis brukar sådana fragment kunna hjälpa till att fastställa vad det är för projektil det rör sig om, något som också kan bidra till att peka ut varifrån den skjutits.

Al Jazeera däremot har dragit slutsatsen att explosionen inte kan ha orsakats från en raket från Islamiska jihad. I sin granskning som publicerades på torsdagen anser de sig kunna etablera en tidslinje, sekund för sekund. Under perioden strax innan sjukhusområdet attackerades vid 19.00 på tisdagskvällen har de identifierat vad de säger är fyra israeliska flygattacker mot Gaza, som riktas mot områden i närheten av sjukhuset. De raketer som avfyrades från Gaza å andra sidan, menar Al Jazeeras digitala undersökningsteam, sköts ner av Israels luftvärnsrobotsystem Iron Dome. Därför har Al Jazeera inte funnit ”några belägg för den israeliska arméns påstående att attacken mot al-Ahli-sjukhuset orsakades av en felskjuten raket”.

B'Tselem: ICC måste utreda

Den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem betonar att informationskriget mellan Israel, Hamas och Islamiska Jihad skiftar fokus från de många som föll offer för attacken på tisdagskvällen.

Organisationen uppmanar till att Internationella brottmålsdomstolen ICC ska utreda händelsen som oavsett vem som ligger bakom den har krävt hundratals liv. ”Internationella brottmålsdomstolen i Haag är rätt institution för jobbet och det internationella samfundet har makten och ansvaret att kräva det”, skriver organisationen i ett uttalande under onsdagen.

Det mål för jämställdhetspolitiken som riksdagen har beslutat om är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det finns också sex jämställdhetspolitiska delmål. Jämställdhetsmyndigheten har nu sammanställt en lägesbild över varje delmål.

Jämställdhetsmyndigheten har dragit slutsatser om hela jämställdhetspolitiken som en del i sin roll i att följa och analysera utvecklingen på området. Den rapport som myndigheten lämnade över till regeringen i veckan pekar ut tre områden som särskilt behöver politiska insatser. Det första rör kvinnors och mäns villkor för att delta i demokratin. Det andra rör hur kvinnor och män till stor del studerar och arbetar med olika områden. Och det tredje rör hur välfärden är organiserad.

– Vi ser att politiska åtgärder gör att jämställdheten kan gå framåt. Regeringen har satsat på kvinnors hälsa och på att bekämpa mäns våld mot kvinnor, och dessa satsningar har också gett resultat. Liknande beslut behövs nu på områden som till exempel ekonomi och utbildning så att Sverige kan nå de beslutade målen, säger Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör Lena Ag, i en kommentar.

– Det finns en bred politisk enighet kring de ambitiösa svenska jämställdhetsmålen. För att nå dem behöver politikerna konkretisera vilka problem som jämställdhetspolitiken ska åtgärda, hur problemen ska hanteras och vad som ska prioriteras. Det kan till exempel handla om att ta fram åtgärdsprogram, etappmål och strategier, som regeringen gjort med området mäns våld mot kvinnor, säger Julia Hugoson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

FAKTA/De sex jämställdhetspolitiska delmålen

1. En jämn fördelning av makt och inflytande
• Kvinnors representation i politiska församlingar är lägre än mäns och står stilla på samma nivå som tidigare.
• Män är överrepresenterade på höga positioner.
• Kvinnor och män dominerar olika sektorer och områden i politiken.
• Män är fortsatt överrepresenterade på ledande positioner i näringslivet och i akademin.
• Hot, hat och trakasserier drabbar kvinnor och män i politiken på olika sätt.
• Unga kvinnors och mäns inställning till jämställdhet skiljer sig åt.

2. Ekonomisk jämställdhet
• Kvinnor och mäns inkomster och löner skiljer sig fortfarande åt.
• Den könsuppdelade arbetsmarknaden får konsekvenser för kvinnors och mäns ekonomi eftersom villkoren inom olika sektorer skiljer sig åt.
• Kvinnor är fortsatt mer frånvarande från arbetsmarknaden.
• Skatter och bidrag påverkar kvinnor och mäns ekonomi på olika sätt, och bidrar till inkomstskillnader.

3. Jämställd utbildning
• Flickor har fortfarande högre betyg än pojkar men skillnaderna har minskat.
• Kvinnor har högre utbildningsnivå än män.
• Elevers studieval är könsbundna.
• Flickor rapporterar markant högre nivåer av hälsobesvär och skolstress än pojkar.
• Pojkar utsätts oftare för stöldbrott i skolan och flickor utsätts oftare för sexualbrott.

4. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
• Kvinnor och män delar inte lika på föräldraledigheten.
• Kvinnor tar emot merparten av ersättning för vård av barn med funktionsnedsättning.
• Kvinnor tar större ansvar för omsorg om äldre och andra anhöriga.
• Kvinnor arbetar deltid till följd av omsorgsarbete i högre utsträckning än män.
• Kvinnor utför fortfarande mer obetalt hushållsarbete än män.

5. Jämställd hälsa
• Kvinnor har lägre självskattad hälsa än män.
• Kvinnor söker sig oftare till vården än män.
• Kvinnor är sjukskrivna i högre utsträckning än män.
• Psykisk ohälsa drabbar kvinnor och män på olika sätt.
• Kvinnor bedömer att de lider av nedsatt psykisk hälsa, ångest och stress i högre utsträckning än män, och diagnostiseras oftare med depression.
• Män begår självmord i högre utsträckning än kvinnor och drabbas i högre grad av allvarliga och mer svårbehandlade psykiska sjukdomar.
• Sexuell och reproduktiv hälsa har varit prioriterat under perioden 2017–2022, och det har gett positiva resultat för till exempel mödra- och förlossningsvården.

6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
• Kvinnor och män utsätts för olika typer av våld – när kvinnor utsätts för våld är det oftare i hemmet och av en partner eller före detta partner, medan män oftare utsätts för våld på allmän plats och av någon de inte känner eller en vän eller bekant.
• Kvinnor utsätts i högre utsträckning än män för sexualbrott.
• Brottsbekämpande myndigheter har utvecklat sitt arbete med bland annat sexualbrott, våld i nära relation och våld mot barn.
• Utbredningen av hedersrelaterat våld och förtryck är svår att kartlägga och det finns behov av bättre kunna upptäcka, skydda och stödja från samhället.
• Omfattningen av prostitution och människohandel är svår att mäta, men flera faktorer pekar på att risken för sexuell exploatering kan öka.

”Det är lätt, du bara börjar så följer andra efter”. Med de optimistiska orden sammanfattades kvällen på Cirkus av Right Livelihood Award Fundations vd Ole von Uexküll i onsdags. Citatet kommer från Phyllis Omido, en av årets pristagare, som kämpar för rättvisa och en renare miljö i Kenya. Hon har kallats ”östra Afrikas Erin Brockovich” efter den amerikanska miljökämpen. Båda har använt gräsrotsmobilisering och juridik för att åstadkomma förändring i sina lokalsamhällen, skydda natur och kräva miljörättvisa.

Det började i Owino Uhuru, en förort till Mombasa, Kenyas näst största stad. När Phyllis Omido flyttade dit för ett jobb blev hon själv sjuk, och även hennes lilla son. I närheten fanns ett batteriföretag vars verksamhet ofta skedde helt utan skydd för vare sig arbetare eller miljö. Företaget hade börjat återvinna batterier i 2007, men dess faktiska verksamhet blev inte lokalbefolkningen informerade om. I arbetet ingick blysmältning. Det dröjde inte länge innan de omkring 3 000 boende i närområdet drabbades av luftvägsinfektioner och andra svåra problem som njursvikt, vissa barn tappade hud, eller drabbades av oförklarliga diarréer och utslag. Blodprover visade att många boende hade höga halter av bly i blodet. Bly hade förorenat vattendrag och lagrats i de boendes kroppar, något barn är särskilt sårbara för.

”Accepterade min roll som miljöaktivist”

2012 organiserade Phyllis Omido en demonstration i protest mot blyförgiftningen som drabbade lokalsamhället. I samband med den attackerades hon av två män i sitt hem, och greps därefter på ogrundade anklagelser om terrorism och för att ha uppviglat till våld. Det hade dröjt till dess att hon greps och ställdes inför rätta som hon själv började identifiera sig som en miljöförsvarare – inför rättegången slog invånare från Owino Uhuru läger utanför domstolen för att stötta henne:

– Det var då jag accepterade min roll som miljöaktivist, säger hon till kvällens värd, programledaren och journalisten Parisa Amiri.

Genom Phyllis Omidos gräsrotskampanj tvingades batteriföretaget stänga 2014 men föroreningarna fanns kvar i mark och vatten, och människor fortsatte att bli sjuka. 2016 tog Phyllis Omido nästa steg i kampen. Hon drev då frågan till domstol med hjälp av sin organisation the Centre for Justice, Governance and Environmental Action (CJGEA) för att tvinga företaget att sanera platsen och betala skadestånd till de många som hade insjuknat. 2020 vann de målet, men domen överklagades. Först nu i år har ett domslut kommit fram till att såväl stat som privata företag hålls ansvariga för skadorna som de boende i Owino Uhuru har åsamkats, och domslutet lyfter också särskilt upp statens ansvar för att skydda såväl miljö som medborgare.

”Viktigt vara del av Right Livelihoodfamiljen”

Phyllis Omidos arbete har inte bara hjälpt invånare i Owino Uhuru – med sina erfarenheter av kampen mot batteriföretaget har hon lyckats se till att 17 giftiga verksamheter har tvingats stänga ner på olika platser i Kenya. Hon har också byggt upp ett nätverk av 120 gräsrotsorganisationer och miljöförsvarare, inte bara i Kenya utan även i Uganda och Tanzania.

En lärdom hon har dragit av sitt mångåriga arbete är vikten av att vara en del av ett större stöttande system, för att orka fortsätta, för att aktivismen ska bli hållbar över tid. Av samma skäl är också Right Livelihoodpriset betydelsefullt för henne:

– Det är viktigt att vara en del av Right Livelihoodfamiljen, säger hon, och förklarar att hon nu jobbar som mentor för unga och barn som vill fortsätta kämpa för miljö och rättvisa.

SOS Mediterranee har räddat 39 000 liv

Förutom Phyllis Omido tilldelades också Mother Nature Cambodia pris. Organisationen som leds av unga kambodjaner får priset för sin ”orädda och engagerande aktivism för att bevara Kambodjas miljö i ett sammanhang där det demokratiska utrymmet är kraftigt begränsat”.

Även organisationen SOS Mediterranee tilldelas Right Livelihoodpriset 2023 och dess chef Caroline Abu Sa’da var på plats för att ta emot det. Hon berättade att deras fartyg Ocean Viking för tillfället har omhändertagits av italienska myndigheter och kan därför just nu inte rädda människor i nöd på Medelhavet. Men i början av december ska fartyget på nytt kunna verka. Hittills har organisationen räddat över 39 000 personer.

Caroline Abu Sa’da betonade, som palestinier, vikten av alla människors liv, och påminde om att över 15 000 palestinier har dödats hittills i Gaza.

Även läkaren Eunice Brookman-Amissah (se separat artikel i kommande nummer) prisades för att ha räddat liv. Under flera årtionden har hon arbetat för att göra säkra aborter tillgängliga i sitt hemland Ghana och andra länder i Afrika söder om Sahara. Genom att verka på regional nivå genom Afrikanska unionen har hennes arbete bland annat lyckats minska antalet dödsfall till följd av osäkra aborter i subsahariska Afrika med 40 procent sedan år 2000.

Siffran om 15 000 bekräftade döda anses enligt FN vara tillförlitliga. Dessutom finns sannolikt ett mörkertal då många döda fortfarande ligger i rasmassor. 40 procent av de dödade beräknas vara barn, och FN beräknar att kvinnor och barn tillsammmans utgör två tredjedelar av alla som har som har dödats i israeliska attacker efter Hamas terrordåd den 7 oktober då omkring 12 000 dödades och 240 personer togs som gisslan.

Kort efter det intensifierade Israel den blockad som landet har försatt Gaza i ända sedan 2007, vilket har lett till knapphet för det mesta i det palestinska området som ännu är under israelisk ockupation. Människor kan inte äta sig mätta vilket innebär att de blir mer mottagliga för sjukdomar. Bristen på vatten är ett stort problem, både vad gäller dricksvatten och vatten att tvätta sig i. Det innebär att sjukdomar lättare sprids, inte minst då många som har tvingats fly från norra Gaza söderut lever under trånga och bristfälliga förhållanden med begränsad tillgång till toaletter.

– I slutändan kommer vi att se fler människor dö från sjukdomar än vi ser från bombningarna om vi inte lyckas återställa det här hälsosystemet, säger WHO:s Margaret Harris vid en genomgång i Genève på tisdagen, rapporterar Reuters.

Många barn under fem år med diarré

Redan i mitten av november varnade WHO för att man hade registrerat fler än 70 000 fall av luftvägsinfektioner och mer än 44 000 fall av diarré. Det finns enligt WHO också en överhängande risk att sjukdomar kommer att spridas snabbare nu när vintersäsongen börjar. Stora mängder regn och översvämningar gör läget än mer besvärligt för de många familjer som tvingas bo i tält, och riskerar också att orsaka problem för Gazas reningsverk – avloppsvatten kan orsaka stor skada och sprida fler sjukdomar. Antalet fall av diarré för barn fem år och uppåt är hundra gånger högre än vad som är vanligt för november månad.

– Alla överallt har stora hälsobehov nu, de svälter, de saknar rent vatten och de är trångbodda, säger Margaret Harris.

Samtidigt är hälso- och sjukvårdssystemet till stora delar försatt ur spel – 26 av Gazas 36 sjukhus har tvingats stänga helt och hållet, antingen på grund av bombningar eller på grund av bränslebrist och brist på sjukvårdsmateriel.

Förutom att många barn har dödats i israeliska attacker har många barn också tvingats amputera ett ben eller en arm, inte sällan har flera extremiteter amputerats. På grund av bristande sanitet och på grund av många inte har fått någon behandling för skador blir såren infekterade.

Barn under fem år med svåra brännskador

Ett av sjukhusen som fortfarande är i bruk är Europasjukhuset i Khan Younis i södra Gaza. Enligt den franska läkaren Paul Ley har de tvingats ta omöjliga beslut – som att låta ett barn dö med endast palliativ vård för att spara på de små lager de har. En tolvåring med 90-procentiga brännskador kunde bara ges smärtstillande, och inte ens i tillräckliga mängder. Sjukhuset har också tagit emot 500 patienter som har evakuerats från sjukhus i norra Gaza de senaste dagarna.

– Många har inte fått behandling under nio eller tio dagar för sjukhusen fungerade inte trots att de var öppna. Detta är läget som äger rum här nu. Detta är ett fungerande sjukhus men vi är överväldigade. Det finns ingenstans att evakuera till…Det finns ingen flyktväg. Vi är antagligen en av de sista försvarslinjerna, säger den ortopediska kirurgen Paul Ley, till The Guardian.

Han förklarar vidare att de har 78 patienter på sin brännskadeklinik. Nästa två femtedelar av dem är barn under fem år.

– Jag har aldrig sett något liknande. Jag har varit i många krigssammanhang där typen av skador är desamma men antalet är enormt. Vi lämnar aldrig sjukhuset. Vi jobbar dygnet runt, säger Ley som har jobbat i Gaza i en månad nu, som en del av ett internationellt team från Internationella Rödakorskommittén.